Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva innebörden och konsekvenserna av närståendesdelaktighet i vården ur både närståendes och sjuksköterskors perspektiv, samt hurbekräftelse kan användas i sjuksköterskans yrkesutövande för att närstående ska kännadelaktighet. I bakgrunden beskrivs närstående kort ur ett historiskt perspektiv, därtillpresenteras teorier kring individers roller i samhället. Som omvårdnadsteoretisk bakgrundvaldes begreppen delaktighet och bekräftelse. Elva vetenskapliga artiklar, som på olika sättknyter an till litteraturstudiens syfte, granskades och analyserades induktivt. Resultatetvisar att de närstående ville bli inbjudna till delaktighet i vården av patienten.

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang.

När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell.

Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen.Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar.? Vad innebär självbestämmande och delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning?? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen?? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres delaktighet under behovsbedömningen?Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro.

This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det är denna kommun som önskade utvärderingen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder och bygger på intervjuer med fem unga vuxna, i åldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag använt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nämligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet påverkat deras känsla av sammanhang, har jag i min analys även använt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM. Resultaten visar på en stor bredd av upplevd delaktighet.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att få insyn i hur föräldrar på en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat på om och hur vi möjliggör för föräldrar att förstå det demokratiska uppdraget och de både rättigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte är att beskriva föräldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om föräldrars delaktighet och inflytande.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.