Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten Delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av Delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin Delaktighet vid samordnad vårdplanering.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som har dödlig utgång. Sjukdomen innebär att motor neuronen som styr kroppens muskler förtvinar och detta leder till att musklerna först blir försvagade, och leder slutligen till förlamning och andningsinsufficiens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person med ALS. I studien ingick 8 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att sjukdomen medför förändringar i roller och begränsningar i livet; Att behöva stöd för att kunna hantera den nya livssituationen; Att sakna livet de hade, sörja livet de kunde fått och aldrig får; Att försöka acceptera situationen och samtidigt finna glädje och mening med livet.

Studien ?Vägen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus. I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.

Telefonrådgivning är en växande verksamhet i Sverige och en vanlig arbetsuppgift för distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral. Patienten har rätt till en god och säker vård även i telefon och det är viktigt att en korrekt bedömning av patientens tillstånd görs. De frågor distriktssköterskan ställs inför vid telefonrådgivning kan vara av mycket varierande art, vilket gör att uppgiften är komplex och kräver bred kunskap och kompetens. Den försvåras av att distriktssköterskan inte ser patienten utan måste förlita sig på det hon hör, och det innebär en risk för patientsäkerheten. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att förbättra patientsäkerheten vid telefon-rådgivning vid vårdcentral.

Inom ramen för röntgensjuksköterskors kompetens ingår flertalet yrkesspecifika kunskaper.Det ställs särskilda krav på teoretisk, teknisk och praktisk kunskap om optimal diagnostiskbild och optimal stråldos ska uppnås. Förutsättning för en god radiografisk omvårdnad ochoptimal bild är röntgensjuksköterskans kompetens, kunskap, skicklighet och erfarenhet.Tidigare forskning har visat att röntgensjuksköterskans kompetens, skicklighet, erfarenhet ochkunskap utgör underlag för att skapa diagnostisk bild. Syftet med studien är att undersökaröntgensjuksköterskans anledning till bildomtagning och hur de skapar bästa möjligadiagnostiska bilder. En pilotstudie med kvalitativ innehållsanalys utfördes. Fyraröntgensjuksköterskor som arbetar med konventionell röntgen intervjuades.

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen.

Det har blivit allt vanligare att unga flickor bantar, vilket är en riskfaktor för att utvecklaätstörningar som anorexia nervosa och bulimia nervosa. Denna patientgrupp söker sällansjälvmant vård och har oftast ingen insikt i sitt ohälsosamma beteende. Sjuksköterskor harenligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, en skyldighet att identifiera ochförebygga ohälsosamma riskbeteenden. Då är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap omsjukdomsbilden så att hon kan bemöta patienten på ett respektfullt och värdigt sätt så attpatienten kan få insikt om behovet av att förändra sitt beteende, samt bli motiverad att levahälsosamt. Denna uppsats syftade till att belysa viktiga aspekter i hur man som sjuksköterskabemöter och kommunicerar med unga flickor/kvinnor med ätstörningsproblematik.

Patienter med cardiovaskulär sjukdom kräver i många fall en livslång medicinering där följsamheten till den medicinska behandlingen ofta brister. Följden blir ett lidande för individen med ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att förmedla evidensbaserad kunskap till sina patienter. Syftet är därför att belysa metoder till ökad följsamhet genom sjuksköterskans pedagogiska roll i samband med läkemedels behandling vid cardiovaskulär sjukdom. Vetenskapliga artiklar är sökta via databaserna Cinahl och PubMed.

Detta arbete handlar om matematiksvårigheter. Jag ville att mina studier skulle leda till att jag blir bättre på att bemöta elever som har svårt med matematik och därför valde jag att utgå från följande frågeställningar: Vad kan det finnas för orsaker till att elever har matematiksvårigheter? Vilka svårigheter har eleverna och hur kan man arbeta för att hjälpa dem. Genom att läsa litteratur och intervjua sju lärare har jag sökt svar på mina frågor. Under arbetets gånghar jag fått reda på en mängd olika faktorer som kan orsaka matematiksvårigheter.

Förskolan har riktlinjer från Skolverket i form av en läroplan. Förskolan är ett komplement till hemmet och en riktlinje i läroplanen berättar att hemmet ska göras Delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vårdnadshavarnas synsätt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen från förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vårdnashavarna Delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsättningar, tips och råd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv från förskola till hem. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med enkäter undersöker studien dilemmat kring problematiken av Delaktiga och involverade vårdnadshavare.

Introduktion: Anmälningar gällande bemötande till patientnämden är inte ovanligt, år 2010rörde ca 33 % av dessa frågor bemötande. Det handlade ofta om kontinuitet, att känna sigifrågasatt, inte lyssnad på eller trodd och om att inte bli behandlad som en individ. Syfte: Syftetmed denna litteraturstudie var att ta reda på möjligheter och svårigheter på vad som är ett gottpatientbemötande, ur ett sjuksköterske-och patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie.Resultat: Både sjuksköterska och patient måste vilja skapa en relation med varandra. Att kännaförtroende för varandra och att patienten kände att sjuksköterskan var kompetent, visade sigvara en förutsättning och ledde till att patienten kände trygghet.

Det ställs stora krav på den militära organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift är något som den svenska försvarsmaktens amfibiekår ej har förmåga till att lösa ut inom ramen för vår organisation. I framtiden ställs det krav på att den svenska amfibiekåren skall kunna vara Delaktig i en multinationell expeditionär landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militärteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahålla en sådan teoretisk grund avser författaren att använda sig av den brittiska militärteorin för vad en amfibieoperation kräver.

Denna studie syftar till att undersöka nyblivna föräldrars upplevelser rörande användandet av förlossningsbrev. Föräldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande föräldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta på grund av att de ansåg att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjälper att försöka kontrollera något som är utom deras kontroll. Föräldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemål som frångick den norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt någon form av förlossningsrädsla valde att skriva ett förlossningsbrev.Under studiens gång har fokus även riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen.

Uppsatsens syfte är att, utifrån intervjuer med familjebehandlare inom två verksamheter, skapa en djupare förståelse för familjesamtalets komplexitet och de praktiska redskap som skapar framgång i samtalet. Uppsatsen är skriven utifrån kvalitativ metod, med ett explorativt och induktivt tillvägagångssätt. I den undersöks praktiska framgångsverktyg i familjesamtal som utgår från familjebehandlares erfarenheter.Följande frågeställningar i studien har jag besvarat:? Vad innebär ett konstruktivt familjesamtal och vad krävs för att skapa det?? Hur kan en behandlare föra processen vidare i ett samtal som kört fast?? Hur skapas och utvecklas ett samtalsklimat, där man kan prata om det ?svåra? med familjen, utan att för den skull kränka eller överskrida deras personliga gränser?I uppsatsen får läsaren följa ett familjesamtal genom dess olika faser, med hjälp av informanternas berättelser i text och i fyrtioåtta utvalda citat. Beskrivningen av familjesamtalet är uppbyggt av, vad informanter beskrivit som, återkommande teman i familjebehandling.