Närståendes Delaktighet i omvårdnaden är viktig för den vårdbehövande och borde vara lika viktig för vårdpersonalen. Att upplevelserna ibland skiljer sig åt, finns det säkert flera anledningar till. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva närståendes upplevelser av Delaktighet i omvårdnaden av vårdbehövande anhörig på sjukhus. Vår studie baserades på 8 semistrukturerade intervjuer, analyserade med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att kämpa för sin Delaktighet: och fem kategorier: (1) Att vara eller inte var Delaktig, (2) Att känna med den vårdbehövande och tänka på framtiden, (3) Att mötas av nonchalans, (4) Att det är jobbigt men ibland få stöd och (5) Att förtroende och tillit är beroende av vem personen är.

Syftet med studien har varit att utifrån ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhällets insatser. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med många behov. Resultatet visar att det finns ett antal kännetecken på en brukarvänlig samverkan, och att alla inblandade drar åt samma håll är ett kännetecken. Att familjen vill vara Delaktig, känna sig lyssnad på och ha någon att lita på är några andra kännetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hänsyn tas till hela familjens situation.

Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Pappans närvaro under förlossning har ökat de senaste åren. Vid förlossning förväntas de spela en aktiv roll i form av stöd för kvinnan. Många män är inte beredda på att en normal förlossning hastigt kan behöva slutas med kejsarsnitt. Syftet med studien är att ta reda på och beskriva pappors upplevelser av akut kejsarsnitt. För att få fram pappors upplevelse användes en fenomenologisk forskningsmetod i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli Delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlämnas patientansvaret till nästa sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen på sjuksköterskeexpeditionen utan patienters Delaktighet. I Sverige har sjukvården en skyldighet att göra patienter Delaktiga i sin egen vård och därmed behöver den traditionella överapporteringen förändras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara Delaktiga. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvården.

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser.

Depression är idag ett av de största folkhälsoproblemen. Antalet insjuknade i depression ökar ständigt. Ungefär 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män beräknas någon gång få en depression som kräver behandling. Som sjuksköterskor kommer vi i vården att möta patienter med depression och för att kunna ge en så adekvat vård som möjligt behövs kunskap om hur patienten upplever sin situation och vården som erhålls. Ges inte rätt och passande behandling finns risk för försämring.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig Delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Bakgrunden beskriver att ungefär 19 000 personer ådrar sig en höftfraktur varje år i Sverige, och är en vanligt förekommande skada hos äldre människor. Antalet höftfrakturer kommer sannolikt att öka i takt med att antalet äldre människor ökar i samhället. Sjuksköterskorna behöver kunna sätta sig in i patienternas behov och ge en bra omvårdnad. Denna patientgrupp är ofta utsatt och rehabiliteringen kan bli långvarig. Syftet var att belysa patienternas upplevelser av vård och rehabilitering vid en höftfraktur.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig Delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna.