I vårt arbete belyser vi hur två kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara på leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som står i den italienska läroplanen om lek och hur de lärarstuderande upplever att lärarutbildningen i Perugia ställer sig till lek som en del av barns lärande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. Vår huvudfråga lyder; Vilken syn har några aktörer inom det italienska skolväsendet ifråga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att använda oss av enkäter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vårt empiriska material.

Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen. Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Varje organisation är ett resultat av de individer som ingår i den, och därför är det självklart att organisationen och dess mål påverkas av den rådande motivationsnivån. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. Särskilt har vi intresserat oss för hur stor påverkan kommunikation mellan olika organisationsnivåer har på motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har på arbetstillfredsställelsen. För att uppnå det här har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat på insamlad information och teori på området har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som påverkar motivationen.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor.

Vi har utrett vad det finns för särskilda föreställningar om kön samt om de två könen har olika förutsättningar att nå en chefsposition. Är kön ett kriterium? Vi genomförde en gruppintervju och fem enskilda intervjuer för att se om empiri och teori stämmer överens. Vi tyckte dessutom att frågan, om kön är ett kriterium, var bristfälligt besvarad och ville se om vi kunde finna ytterligare synvinklar på frågan. För att analysera empirin delade vi upp intervjuerna efter fyra frågeställningar, Varför är det mest män som är chefer? Varför ska man sträva efter numerär jämställdhet? Är och skall kön vara ett kriterium? Vad ser man för skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap? Våra studier visar på att könet har betydelse vid rekrytering av personer till chefspositioner.

Denna undersöknings syfte är att ta reda på hur musik/rytmik används i förskolan och hurpedagogernas förhållningssätt till musik präglar verksamheten. Jag vill även undersöka hur olikaarbetssätt används för att främja barns såväl musikaliska som språkliga utveckling utifrån enmusikpedagogiskt perspektiv. Här belyses språkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundläggande betydelse förmänniskans utveckling och olika forskares syn på musik och deras värderingar utifrån deras skildametoder och synsätt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhållande till musik iförskolan med hänsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

Syftet med vår undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har påverkat dem under deras skolgång samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i ämnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra året på hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut två enkäter till eleverna, en i början och en i slutet av vår praktik, detta för att vi skulle kunna utläsa om det skett en ökad medvetenhet hos eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde ämnet samt en skrivuppgift där eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur eleverna ansåg att könsroller hade påverkat dem under deras skolgång.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om elevers värderingarpåverkar betygssättningen.Frågeställning Finns det ett samband mellan elevers värderingar och läraresbetygssättning?Bakgrund: Tidigare forskning visar att betyg inte alltid sätts på klaragrunder. Faktorer som felaktigt påverkar bedömningen vägsofta in och avgör vilket betyg som sätts på en elev. Detta är etträttssäkerhetsproblem och bidrar till brister i likvärdighet inomden svenska skolan. Forskning bör därför göras för att belysaolika faktorer som kan ligga till grund för felaktig bedömning.Metod: För att få ett svar på frågeställningen har ett experimentgenomförts.

Utgångspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvärderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen på elevenkäter och kvalitativa intervjuer med lärare. Vår undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvärdering är att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Resultatet visar även på att det är viktigt att eleverna ges tid att utvärdera och att de tydligt ser resultatet med utvärderingen. Tydliggörandet är något lärarna upplever som svårt.