Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på social hållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus står bostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse för bostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende och olika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationen på Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverka barns uppväxtvillkor negativt.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

I en alltmer konkurrensmässig värld, där synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend är att utelämna information i kampanjer för att skapa förvirring och därmed få nyhetsvärde. Branschen är delad i huruvida detta är ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men även planeras med syfte att skapa förståelse för eventuella för- och nackdelar med tillvägagångssättet. Studiens teoretiska inramning bygger på att med hjälp av förståelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar värde genom uppmärksamhet.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Vidskepelse är idag vanligt förekommande i vårt samhälle trots en allt högre grad av utbildning hos befolkningen. Hur kan det komma sig, frågar sig författaren till denna studie. I teoridelen utreds hur man kan definiera vidskepelse, hur vanligt förekommande det är idag, vilka olika uttryck vidskepelse kan ta sig och vilka teorier som kan förklara varför människor är vidskepliga.I studien har man sedan med hjälp av en enkätundersökning av 77 elever tagit reda på hur vanliga vissa former av vidskepelse är bland barn i åldrarna 10-12 år och vilka uttryck dessa tar sig bland barnen. Med hjälp av intervjuer har man sedan försökt ta reda på hur eleverna uppfattar att de vidskepliga vanorna har uppstått hos dem och hur de ser på kausaliteten mellan de vidskepliga handlingarna och de förväntade resultaten. Det former av vidskepelse som undersökts är de som i studien benämns personlig vidskepelse och socialt delad vidskepelse (som inte är del av en kosmologi eller sammanhängande världsbild).Skolans uppdrag innefattar att eleverna skall tränas i att reflektera över sina föreställningar och att de skall kunna iaktta ett kritiskt och konstruktivt förhållnigssätt till olika företeelser som möter dem.

Kostnaderna att bygga blir allt högre, man tror att byggkostnaderna väntas öka med 25 procent inom de närmaste tre åren. Mest stiger byggherrekostnaden och kostnaderna för byggmaterial och inget tyder på att detta kommer mattas av. Därför ligger det på byggföretagen att effektivisera och optimera projekteringen för att sänka kostnaderna. För att sänka produktions- och projekteringskostnaderna vill byggbranschen gå från hanteringen av traditionella 2D-ritningar till intelligenta 3D-modeller, BIM ? Byggnads Informations Modell.BIM är en metod för att lagra komplett information om en byggnad i en datormodell.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever. -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?-          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?MetodStudien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.ResultatResultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera.

The last few years have been characterised by increasing online communication and the emergence of social media, made possible by Web 2.0. In society as well as in research, social media is used for knowledge produc- tion and networking. One example of this is Mendeley, a social reference management tool. With answers from users all over the world, this study investigates the use of Mendeley, if the respondents use other social media and if all of this affects scientific communication. The aim is also to study what the respondents think about the future of scientific communication and if this can be related to current tendencies.The theoretic framework for this study is based on Leah Lievrouws research on the Cycle of Scientific Communication and the relationship between the ?Little Science 2.0?-scenario and the ?Big Science Retrench- ment?-scenario.A qualitative web based survey was conducted (41 answers) and complemented with an interview with a professor in environmental sciences.