Banksektorn har en betydande inverkan i vĂ„rt vardagsliv, dĂ„ den uppfyller viktiga funktioner för oss individer. Teknik- samt marknadsföringsutveckling har bidragit till en situation med ökad konkurrens mellan banker dĂ€r kundens val av bank baseras pĂ„ tillfredsstĂ€llelse. Kundlojalitet Ă€r ett vĂ€lkĂ€nt nyckelbegrepp med flera definitioner. Uppsatsen kommer att ge lĂ€saren en övergripande bild av vad banker gör för att optimalt uppnĂ„ kundlojalitet.Även om ambitionen för alla analyser Ă€r att ha en stor inklusionsbas har utformning av denna studie stĂ€llt krav pĂ„ stoleken av analysen, vilket medfört att studien begrĂ€nsats till tvĂ„ banker; Svenska Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) i Malmö, som Ă€r etablerade och bedöms vara representativa banker för sektorn.Syftet med uppsatsen Ă€r att via modellen "Customer Relationship Management" identifiera pĂ„ vilket sĂ€tt effekterna av bankens fokus och nerlagda vikt pĂ„ kundrelationer leder till kundlojalitet. Undersökningen genomförs via den kvalitativa metoden och har avsikt att öka kunskapen inom grĂ€nserna för ovannĂ€mnda Ă€mne.Rapporten bestĂ„r av tvĂ„ modeller som utformats av tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

VÄr utgÄngspunkt var frÄn början att studera en form av formellt delat ledarskap som kallas samledarskap (Döös et al., 2005). Vi insÄg dock i ett tidigt stadium att det verkade vara vanligare med sÄ kallat olikstÀllt delat ledarskap. OlikstÀllt delat ledarskap har det tidigare inte skrivits speciellt mycket om, dÀrför tyckte vi attdet var Ànnu mer intressant att fördjupa oss inom detta omrÄde. Vi har utgÄtt frÄn de definitioner av olika typer av delat ledarskap som Döös med kollegor har myntat (2005).Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med tre ledarpar som har nÄgon typ av delat olikstÀllt ledarskap, av typen stÀllföretrÀdande/ordinarie.Fokus har legat pÄ hur chefen och den stÀllföretrÀdande chefen (eller motsvarande)förhÄller sig till varandra och under vilka premisser samarbetet sker. Vi undrade över sÄdant som roll- och ansvarsfördelning, instÀllning till makt och konflikter och hur styrda de Àr av institutionaliserade normer.

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Syfte: Syftet med studien Àr att analysera och tolka kvalitetsredovisningar som policytext ikommuner, samt fristÄende skolor och relatera till detta till ?elever i behov av sÀrskilt stöd?,samt att genom litteraturstudier och genom att ta del av tidigare forskning, fÄ möjlighet tillreflektion, förstÄelse och insikt om policies betydelse för den sociala praktiken.Teori: Perspektiv Àr teoretiska abstraktioner vars funktion Àr att underlÀtta förstÄelsen av ettforskningsomrÄde. Diskurser anger bland annat de ramar för vad som Àr möjligt och intemöjligt att formulera inom ett visst omrÄde. I diskursbegreppet ryms Àven den socialapraktiken, den diskursiva praktiken och policy som text. För att kunna byta perspektiv undermin studie har begrepp som distans och nÀrhet varit betydelsefulla.Metod: En induktiv ansats med utgÄngspunkt i en vÀxling mellan förstÄelse av helhet ochdelar i vÄrt skolsystem.

Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

Min tanke med mitt arbete var att ta reda pÄ om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt ÄtgÀrdsprogram pÄ skolan enligt mina kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt ÄtgÀrdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulÀgesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt ÄtgÀrdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa pÄ skolan..

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nyexaminerade lÀrare ser pÄ ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie dÀr det presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet bestÄr av. Litteraturstudien behandlar Àven olika ledarstilar, vad nyexaminerade lÀrare kan ha svÄrt med samt hur en duktig lÀrare skall vara. DÀrefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lÀrare. I den efterföljande diskussionen har frÄgestÀllningarna nedan utgjort grund för jÀmförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Vid sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvÄrdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och respekt. Vid god omvÄrdnad mÄste sjuksköterskan utgÄ frÄn den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpÄ kunskap om personen i frÄga krÀvs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstÄnd och kÀnslor hos patienten, vilket kan fÄngas upp av sjuksköterskan som i sin tur fÄr ökad förstÄelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv.

Syftet med studien Àr att beskriva vad sex lÀrare anser att lÀxor har för betydelse för elevernas lÀrande och utveckling. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Hur definierar lÀrarna lÀxor? Vilken betydelse har lÀxor för elevernas lÀrande och utveckling enligt lÀrarna? Vilka fördelar och nackdelar ser lÀrarna med lÀxor? Hur arbetar lÀrarna konkret med lÀxor?Resultaten visar att lÀrarna har olika uppfattningar om huruvida lÀxor pÄverkar lÀrande och utveckling. NÄgra anser att lÀxor har positiv betydelse för elevernas mÄluppfyllelse, till exempel ökad studievana, medan nÄgra tvÀrtom anser att lÀxor inte har nÄgon effekt eller till och med har negativ inverkan, till exempel minskad motivation. De har skilda definitioner pÄ begreppet lÀxa, till exempel mÀngdtrÀning som kan vara att trÀna multiplikationstabellen, och reflektion vilket kan vara att fundera över nÄgot som diskuterats under dagen. En annan definition som framkom var oeffektivt tidsfördriv.

The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject.From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are.Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science..

Det att en jords mekaniska egenskaper pÄverkas av kornens form Àr nÄgot som konstateras i ett stort antal publikationer. Det rÄder enighet om att skjuvmotstÄndet Àr högre i en grovjord utgjord av kantiga och rÄa korn, Àn i en med runda och slÀta. Vidare Àr det kÀnt att kornform pÄverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sÀllan beaktats vid karaktÀrisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nÀmns, rÄder otydlighet i frÄga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förvÀntningar, utfall, tjÀnsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förvÀntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig krÀva. Vidare vill vi fÄ nya perspektiv pÄ Àmnet, se det frÄn en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett omrÄde som vi anser saknar tillfredsstÀllande forskning.Metod: Vi har uteslutande anvÀnt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjÀlp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strÀvat efter att uppnÄ en nÀrhet till respondenterna under intervjuerna.Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi frÀmst anvÀnt oss av Àr Linda Hills bok; ?Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadership?.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.