I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handlÀggares bedömningar och beslutsfattande av hjÀlpinsatser till personer med förvÀrvade hjÀrnskador. Uppsatsen bygger pÄ fokusgruppssamtal med LSS-handlÀggare och LASS-handlÀggare kring tvÄ vinjetter. Tolkningsarbetet Àr baserat pÄ idéer hÀmtade frÄn Grounded theory. Studiens syfte Àr att utforska hur LASS- handlÀggare vid försÀkringskassor och LSS-handlÀggare i kommuner gÄr till vÀga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjÀrnskador. Analysen tyder pÄ att bedömningsprocessen och beslutsfattandet prÀglas av osÀkerhet och att handlÀggarna frÀmst Àr upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i lÀkarintyg eller andra utlÄtanden.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan ett företags produktionsfilosofi och utformningen pÄ ekonomistyrningen som nyttjas. Ekonomistyrningen Àr dock trögrörlig och förÀndras oftast inte i samma takt eller utstrÀckning som verksamheten. Detta kan skapa problem dÄ de initiativ som företaget vill genomföra fÄr bÀttre genomslagskraft om de stöds av ekonomistyrningen. Kretskort AB har pÄbörjat en implementering av Lean och har Ànnu inte sett nÄgra förÀndringar i ekonomistyrningen. Efter de förÀndringar som har skett borde det dock finnas behov för en anpassad ekonomistyrning. Syfte: Syftet med denna studie Àr att faststÀlla vilka behov av förÀndrad ekonomistyrning som har uppstÄtt vid implementeringen av Lean vid Kretskort AB.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn pÄ konflikter och konflikthantering pÄ arbetsplatsen, utifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer pÄ ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frÄgorna konstruerades utifrÄn frÄgestÀllningarnas inriktningar och Ätta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys som gÄr ut pÄ att finna de meningsbÀrande enheterna ur det latenta innehÄllet, vilket uppnÄs genom forskarens tolkning. Resultatet sammanstÀlldes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebÀr att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet dÀrefter. Upplevelsen av en konflikt Àr subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

PÄ uppdrag frÄn sjöfartsverket har som examensarbete gjorts en kartlÀggning, bedömning och rekommendation avseende fasta sjömÀrken lÀngs VÀstkusten och VÀnern.Bakgrunden Àr att Sjöfartsverket har inlett en utredning gÀllande dessa sjömÀrkens nautiska behov med tyngdpunkt för handelssjöfarten . Detta som en effekt av den tekniska och kommersiella utvecklingen som inneburit att farleder dragits om, nya tillkommit och Àldre dragits in. En översyn av befintliga sjömÀrken Àr pÄkallat, dÄ dess funktion och behov kan ifrÄgasÀttas. VÄrt examensarbete handlar om att utifrÄn ovan perspektiv belysa detta förÀndrade behov, som identifierats av Sjöfartsverket.VÄr uppgift i detta projekt har varit att ta fram underlag för hur en sÄdan bedömning kan ske samt för en begrÀnsad kust strÀcka genomföra bedömning utifrÄn de av oss framtagna bedömningsgrunderna.Detta har skett utifrÄn bÄde ett handels- och fritidssjöfartsperspektiv..

Vi har uppmÀrksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av sÀrskilt stöd i undervisningen pÄ yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebÀr att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsÀttningar. Det finns mÄnga individuella skillnader hos elever med inlÀrningssvÄrigheter, en del av inlÀrningssvÄrigheterna kan bero pÄ olika diagnoser hos eleverna. Ett bra omrÄde att titta pÄ det hÀr nÀrmare Àr pÄ nya yrkesintroduktionen dÀr det inte finns specifika kursmÄl eller studieplaner..

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie som behandlar problemet sjÀlvdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det Àr ett aktuellt problem och det Àr intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istÀllet för en psykologisk som kanske Àr vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gÀllande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgrÀnsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skÀra, brÀnna och slÄ sig sjÀlv visar pÄ ett sjÀlvdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller Ängest.ProblemstÀllningen som jag sökte ett svar pÄ löd: Vilka ungdomar Àr det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgÄngen sÄ ligger fokus pÄ kategorierna modernitet, kropp och ungdom.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

Bakgrund: Att vara nÀrstÄende vid livets slut och att förlora en av sina nÀrmaste Àr oftast mycket svÄrt. NÀrstÄende kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vÄrden grundar sig pÄ fyra hörnstenar dÀr en Àr stöd till nÀrstÄende. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till nÀrstÄende en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vÄrd.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/Är i Sverige och Àr den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke pÄverkar inte enbart patienten utan Àven de nÀrstÄende stÀlls inför en helt ny roll. Det Àr dÀrför av största vikt att sjukvÄrdspersonalen Àr lyhörda Àven inför nÀrstÄendes behov av information och stöd sÄ att de kan sÀtta sig in i sin nya roll som vÄrdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov av information och stöd nÀr en familjemedlem drabbas av en stroke utifrÄn nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier frÄn modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmÀnhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hÀlsa och dessutom om post-operativ sexualitet.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Intresset för e-tjÀnster och affÀrsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det rÄder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan hÀrledas frÄn de mÄnga olika definitioner som finns för bÄde affÀrsmodeller och e-tjÀnster. I detta arbete ses e-tjÀnster som webbaserade tjÀnster som erbjuds genom anvÀndningen av Internet. För affÀrsmodeller finns tvÄ inriktningar: (traditionella) affÀrsmodeller och e-affÀrsmodeller. MÄnga blandar ihop dessa och gör dÀrmed ingen skillnad pÄ begreppen.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lÀrares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄr studie Àr att studera hur lÀrare arbetar för att frÀmja alla elevers behov i klassen nÀr det finns elever i behov av sÀrskilt stöd. Som grund för vÄr studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klasslÀraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.