Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar Ärligen i cancer. Cancerbeskedet pÄverkar sÄvÀl den sjukdomsdrabbade som de nÀrstÄende. DÀrför Àr det viktigt att tillrÀckligt kÀnslomÀssigt stöd och information ges Àven till de nÀrstÄende. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa nÀrstÄendes behov av information och kÀnslomÀssigt stöd dÄ anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger pÄ fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och tvÄ artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Vi har valt att anvÀnda oss av textmaterial frÄn ett diskussionsforum pÄ internetsajten Ungdomar.se. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anvÀndare av detta forum talar om sexuell identitet och kategorisering av sexuell identitet, i de texter vi studerar.De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: ? Hur talar man om sexuell identitet?? Hur talar man om att kategorisera eller definiera sin sexuella identitet?? Hur talar man om negativa och positiva aspekter av att forumets diskussionstrÄdar kategoriseras pÄ ett visst sÀtt?Vi har anvÀnt oss av diskursanalys som metod och undersökt olika mönster och diskurser i den text vi valt att studera. Vi har anvÀnt oss av tre diskussionstrÄdar frÄn ett diskussionsforum vilka vi, utifrÄn teori och tidigare forskning, analyserat under olika teman. NÄgra av de teorier och begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialkonstruktionism, heteronormativitet och sociala kategorier.VÄrt resultat visar att det i textmaterialet finns olika sÀtt att tala om sexuell identitet och kategorisering av sexuell identitet, samt hur forumet Àr kategoriserat.

Att vara nÀrstÄende till en person i livets slutskede kan vara en stor pÄfrestning. Vid palliativ vÄrd Àr det dÀrför viktigt att inte enbart se patienten utan Àven de nÀrstÄende och deras behov av omsorg och delaktighet. Palliativ vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ att lindra och stödja i livets slutskede. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad nÀrstÄende till patienter i den palliativa vÄrden upplever som betydelsefullt i sjuksköterskans bemötande av de nÀrstÄende.Uppsatsen Àr en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys och omfattar vetenskapliga artiklar som har sökts via databaser Pubmed, Cinahl och Medline.Resultatet visar pÄ att de nÀrstÄendes bedömning av sjuksköterskan bygger pÄ ett tredelat behov. ? Behov av kommunikation ? att ha en stÀndig dialog med sjuksköterskan och övrig vÄrdpersonal oavsett om det hÀnt nÄgot nytt eller ej.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Denna uppsats Àr, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsÀgelser och Ängest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjÀlp av kÀnslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrÄn Arne NÊss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslÄr en egen definition av Ängest och jÀmför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn pÄ Ängest skiljer sig frÄn Sartres, dÄ han menar att Ängest kan lösas upp och att den ofta Àr vÀldigt specifik och konkret till sin karaktÀr, medan Sartre menar att Ängesten Àr omöjlig att lösgöra sig ifrÄn och att den Àr av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den Ängestdefinition, som författaren vill lÀgga fram, bestÄr i att Ängesten uppstÄr i vissa valsituationer dÀr valalternativen, i nÄgon form, Àr sinsemellan motsÀgande och dÀr ett val Àr tvunget att göras..

Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ÄndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

I Sverige i dag, Àr mÀn underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften Àr mÀn. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker Àndra pÄ detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot mÀn. De upprÀttar ocksÄ nÀtverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet mÀn inom detta omrÄde som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper mÀn har som Àr tillgÄngar till förskolor i Sverige. KÀnner barn och förskollÀrare ett behov av mÀn i förskolan, och i sÄ fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i tvÄ förskolor; Men endast en av dessa lÀrare var mÀn.

Bakgrund: Omkring en av fyra graviditeter resulterar i missfall. Rent medicinskt Àr ett missfall som sker tidigt i graviditeten nÄgot som hamnar lÄngt ner pÄ prioriteringslistan inom sjukvÄrden. För kvinnan dÀremot Àr det ofta en stor hÀndelse som hon bÀr med sig genom hela livet och vÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt kan pÄverka kvinnans upplevelse av missfallet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors utsaga om vÄrdpersonalens bemötande vid ett missfall. Metod: Litteraturstudie av tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som behandlar Àmnet missfall.

Företag som upprÀttar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock rÄder det inom forskningen pÄ omrÄdet en oenighet om vad hÄllbarhetsredovisning egentligen Àr. En mÀngd olika begrepp anvÀnds om vartannat och nÄgra klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie Àr dÀrför att göra en kartlÀggning av de olika begrepp som anvÀnds inom den globala, akademiska hÄllbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Studien genomförs med hjÀlp av en litteraturstudie dÀr 12 artiklar vÀljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jÀmförs med varandra.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av sÀrskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn pÄ lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention Àr att ta reda pÄ hur pedagoger upptÀcker barn som har svÄrig-heter med lek och hur pedagoger stÀrker dessa barn.

Syftet med detta arbete Àr att söka ta reda pÄ vilka problem och svÄrigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda pÄ dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner frÄn början av 1900-talet fram till idag. DÀrefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svÄrigheter och varför de utvecklar dessa. För att fÄ en inblick i hur adopterade sjÀlva ser pÄ sin situation innehÄller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. I diskussionen gÄr att lÀsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet.

Relationen mellan sexualitet och andlighet har lÀnge varit ett tabubelagt Àmne inom sÄvÀl psykologin som i samhÀllet i stort. Enligt aktuell forskning finns det dock anledning att trotsa denna motvilja. Syftet med studien var att undersöka om oandliga och andliga individer samt mÀn och kvinnor skiljer sig Ät vad gÀller sexuell tillfredsstÀllelse och sexuella behov samt effekten av mindfulness. Studien utfördes genom en delvis egenkonstruerad webbenkÀt för att mÀta sexuell tillfredsstÀllelse, andlighet och sexuella behov. Studien omfattade 213 deltagare varav 105 andliga, 76 mÀn och 117 utövare av mindfulnessbaserade aktiviteter.