BakgrundMultipel skleros (MS) a?r en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen va?vnad i det centrala nervsystemet. Skador pa? va?vnaden leder till fo?rsa?mrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt sa? ofta som ma?n och sjukdomen fo?rlo?per skovvis.

Under det senaste Ärtiondet har molekylÀrbiologin genomgÄtt stora förÀndringar. Genom utvecklingen av tekniker för DNA-sekvensiering har man kunnat utforska stora mÀngder information. Denna information lagras i biodatabaser som i mÄnga fall Àr lÀnkade med varandra för att ge anvÀndaren ett bredare sökfÀlt. SWISS-PROT Àr ett exempel pÄ en sÄdan biodatabas som lagrar proteininformation.AnvÀndare som har mindre kunskap om databasens uppbyggnad och unika identifierare kan dock stöta pÄ problem i form av en mÀngd sökresultat, dÀr endast en mindre del Àr intressanta för anvÀndaren. MissförstÄnd och tvetydigheter kan ocksÄ uppstÄ i lÀnkade biodatabaser, dÄ databaserna har olika uppbyggnad och definitioner pÄ olika "byggstenar" i databasen.Arbetet i denna rapport ska dÀrför fokusera pÄ att skapa en databas för molekylÀrbiologidata som tar hand om dessa problem.

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem familjehemssekreterares förestÀllningar angÄende familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frÄgeomrÄden; definitioner av ?bra? familjehem, förvÀntningar pÄ familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gÀllande Äterföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och innehÄller bland annat intervjuer med fem familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör familjehemsvÄrd. De teoretiska perspektiv som anvÀnts för att analysera resultaten Àr; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framtrÀdande resultatet av undersökningen visade att familjehemsuppdraget Àr ett mycket svÄrt och krÀvande uppdrag, dÄ det utöver omsorg och omvÄrdnad, innebÀr en hel del kontakt med sÄvÀl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

Syftet med examensarbetet Àr att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar pÄ en vÀl genomgÄngen litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas tvÄ skilda inlÀrningsperspektiv och författares/forskares syn pÄ skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtÀnkt didaktiskt handlande kan fÄ. Den empiriska delen som följer Àr en tillÀmpning pÄ litteraturstudien.

Denna studie undersöker hur SmÄland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i SmÄland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som Àr en bra eller mindre bra fotbollsspelare pÄverkar deras syn pÄ talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer pÄ alla de nivÄer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell dÀr chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förÀndringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser pÄ begreppet talangidentifikation visar studiens resultat pÄ att det handlar om hur respondenterna ser pÄ sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrÄn deras tankar om vad som krÀvs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gÀller deras syn pÄ talangutveckling visar resultaten pÄ att det handlar om att stötta spelarna samt hjÀlpa dem hitta de bÀsta miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna Àr styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillÀmpas pÄ förskingring av elektroniska medel. För att fÄ en förstÄelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott Àr ekonomisk skada för den drabbade och uppsÄt frÄn gÀrningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet Àr ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som Àr mer specifika. Det finns mÄnga definitioner och vi har valt att ta upp nÄgra av dem.

Intern kontroll Àr ett begrepp som i dagslÀget har olika definitioner beroende pÄ situation, dessutom anvÀnds begreppet i en mÀngd olika sammanhang. Intern kontroll existerar Àven inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll Àr reglerad av lagar. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur kommunala styrelser, nÀmnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering Àr en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.