Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kodvÀxling sker i Gun-Britt Sundströms roman Maken ? en förhÄllanderoman. Denna lingvistiskt orienterade studie utgÄr frÄn Poplacks tre stadier: tag-kodvÀxling, intrasentiell kodvÀxling och intersentiell kodvÀxling. Den valda metoden för denna undersökning Àr nÀrlÀsningsmetoden, en metod som sÀtter texten i fokus. I forskningsbakgrunden tar jag upp olika definitioner av ordet kodvÀxling.

Det rÄder delade uppfattningar hos sjukvÄrdspersonal angÄende nÀrstÄendes nÀrvaro vid det akuta omvÄrdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara och de speciella behov de har i samband med akut omhÀndertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att nÀrstÄende hade en stark önskan att fÄ nÀrvara vid akut omhÀndertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men ocksÄ stressande och otÀckt dÄ upplevelserna vÀxlade mellan hopp och förtvivlan. NÀrstÄende hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgÀnglighet till den sjuke och personal.

I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt pÄ förbanden. Det finns en plan pÄ att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanstÀlla statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravstÀllt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frÄgestÀllningar.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov pÄ en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och nÀrvaro, kunskap och förstÄelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kÀrnfrÄgorna gÀllande förÀldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en Àrlig och förtroendeingivande kommunikation Àr av allra största vikt för att frÀmja en god anknytning mellan förÀldrarna och barnet. Det framkom att förÀldrarna önskade vara delaktiga i barnets vÄrd och att de ville bli uppmuntrade av vÄrdpersonalen att delta i denna.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Begreppen nÀrstÄende och familj innefattar de personer som stÄr en patient nÀrmst. Historiskt finns nÀrstÄendes behov av stöd beskrivet redan i slutet pÄ 1800-talet. De senaste 70 Ären har nÀrstÄendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utstrÀckning involverats i vÄrden. Delaktighet i omvÄrdnaden Àr ett grundlÀggande behov som kan hjÀlpa nÀrstÄende att kÀnna trygghet och meningsfullhet i sin situation. NÀrstÄende beskrivs bÀra pÄ en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsÀttningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjÀnst. Tidigare studier har tagit sinutgÄngspunkt enbart i officerens instÀllning och villighet till internationell tjÀnst. Det som saknats Àr studierav officerspartnerns och familjens vÀrderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgÀnglighet pÄ rÀtt utbildade officerare. Denna brist ÄtgÀrdas nÄgot genom denna uppsats som tarutgÄngspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjÀnst. Uppsatsen ger Àven svar pÄ vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken pÄverkan familjen har pÄ officerens tillgÀnglighet för internationell tjÀnst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjÀnst.

Detta arbete handlar om att ge riktlinjer för hur nivÄbaserad Ätkomstkontroll kan hanteras vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Dagens komplexa distribuerade databaser krÀver hög sÀkerhet och det rÀcker ofta inte med lösenord för Ätkomstkontroll. NivÄbaserad Ätkomstkontroll ger möjlighet till att förbÀttra sÀkerheten genom att bÄde anvÀndare och objekt klassas i olika sÀkererhetsklasser. Arbetet behandlar, utfrÄn specifika exempel, hantering av nivÄbaserad Ätkomstkontroll vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr litteraturstudie.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hÄrdare, bÄde frÄn andra butiker men Àven frÄn e-handeln, vilket sÀtter press pÄ fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsÀtter handla i butiken. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som Àr utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsÀtter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och dÀrmed butikens konkurrenskraft. En avgrÀnsning gjordes till klÀdbutiker, dÄ klÀdbutiker Àr bland de butikstyper som Àr mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga hur kundernas behov överensstÀmmer eller skiljer sig frÄn handlarnas uppfattning om deras behov.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hÀlso- och sjukvÄrden med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov dÀr det medicinska behovet Àr första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas dÄ det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i klÀm dÄ det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vÄrdpersonal. PÄ vissa akutmottagningar anvÀnds en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator pÄ en akutmottagning.

I den hÀr rapporten var mÄlet att undersöka hur slumpmÀssighet med ljud pÄverkar spÀnningsuppbyggnader i skrÀckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rÀdsla, följt av teorier kring hur skrÀckspel Àr uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skrÀckspel. För undersökningen skapades tvÄ testbanor med 3d-grafik dÀr ett antal spÀnningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som mÄste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spÀnningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela bÄda dessa testbanor och svara pÄ frÄgor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rÀdsla.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.