Denna uppsats behandlar frÄgan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gÀrningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordÄd i Stockholm. För att fÄ en sÄ tydlig beskrivning av gÀrningsmannen som möjligt behandlas Àven frÄgan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar ocksÄ skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvÀllstidningarna beskriver hÀndelsen.UtifrÄn artiklar, tagna frÄn en sjudagarsperiod frÄn varje tidning och med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys visar studien pÄ att de fyra olika tidningarna framstÀllt gÀrningsmannen bÄde som en god och ond mÀnniska. Detta genom en stor mÀngd olika bÄde negativa och positiva personbeskrivningar. HÀndelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Syftet med denna uppsats var att utvÀrdera behovet av differentierad revisionsberÀttelse. Vi avgrÀnsade oss till att undersöka intressenter till tvÄ fotbollsklubbar, dÀrför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberÀttelsens innehÄll och utformning, i syfte att jÀmföra deras behov av differentierad revisionsberÀttelse.UtifrÄn intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjÀlp av en postenkÀt. Vi skickade ut 146 enkÀter och fick en svarsfrekvens pÄ ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberÀttelse hos de olika intressenterna. Vi kom Àven fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberÀttelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Forskningsarbetets fokus ligger pĂ„ begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov. Syftet Ă€r att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov med hjĂ€lp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vĂ€nds mot varandra för att finna de binĂ€ra motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av fokusgrupper omfattande nio lĂ€rare frĂ„n en svensk högstadieskola.

Sammanfattning Syfte med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarna tÀnker kring idrottsÀmnets möjligheter och svÄrigheter med individanpassad undervisning. Och vad lÀrarna anser krÀvs av dem sjÀlva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsÀttningar idrottslÀrarna anser Àmnet idrott och hÀlsa har för att stödja elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen Àr Àven att se hur idrottslÀrarnas tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslÀrarna. UtgÄngspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

I förskolan Àr det mÄnga förskollÀrare som ska samarbeta. FörskollÀrarna ska ge stöd Ät de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver sÀrskilt stöd. Syftet med denna undersökning Àr att se, hur förskollÀrare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn ett konkret fall. Denna undersökning Àr en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte tvÄ förskolor och intervjuade fyra förskollÀrare, de fick tolka ett styrdokument utifrÄn barn i behov av sÀrskilt stöd.

Den hÀr studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar pÄ i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i Ärsredovisningar frÄn Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea frÄn Ären 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Syfte: Syftet Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa nÄgra dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgÄtt frÄn Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhÀllet somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik Àr ett eget fÀlt med yrkesverksammadramapedagoger som fÀltets agenter.Metod: Metoder som anvÀnts Àr mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit frÄn intervjuerna Àr att dramapedagogiken fÄtthöjd status, ett breddat arbetsfÀlt samt till viss del förÀndrade definitioner om vaddramapedagogik Àr. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsomrÄden som kan tyckas ligga lÄngt frÄn det fÀlt dÀr dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fÀlt, habitus.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Datum: 2009-10-30NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Annelie KÀllebo och Douglas LabrellHandledare: Nazeem Sayed-Muhamed Titel: Etableringen av IBS Rental pÄ uthyrningsmarknaden ? en behovsanalys hos potentiella kunder pÄ en företagsmarknadFrÄgestÀllning: Hur ska IBS skapa hög kundnöjdhet med sin nya produkt IBS Rental?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, genom en behovsanalys, bidra till att ge IBS en bÀttre kÀnnedom över dess potentiella kunders behov. Förhoppningen Àr att kunna ge rekommendationer om vad IBS bör göra för att skapa hög kundnöjdhet.Metod: En studie av potentiella kunders behov med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med IBS potentiella kunder pÄ uthyrningsmarknaden för byggmaskiner och utrustning.Slutsats: För att skapa hög kundnöjdhet mÄste IBS frÀmst utgÄ frÄn de potentiella kundernas behov. PÄ en företagsmarknad Àr varje kund unik och bör sÄledes ses som ett eget segment. Detta kombinerat med att kundernas behov funnits vara mycket differentierade gör det viktigt att IBS skrÀddarsyr produkten i största möjliga mÄn.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av hur eleverna ser pÄ motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad mellan lÄg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gÀller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrÄn nÄgra olika definitioner. Olika begrepp inom motivation sÄ som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien Àr gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever frÄn Ärskurs 3 och 12 elever frÄn Ärskurs 6.Resultatet visar pÄ att det Àr olika faktorer som inverkar pÄ elevernas motivation men att det framförallt Àr elevernas inre motivation som pÄverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krÀvs dock att det anvÀnds mer praktiska uppgifter sÄ som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken Àr mer motiverande pÄ mellanstadiet dÄ uppgifterna Àr mer utmanande och eleverna ser en anvÀndning av matematiken i det vardagliga livet..

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. AnvÀndvÀrdhet Àr likt anvÀndbarhet men tar Àven hÀnsyn till anvÀndarens behov. VÄr undersökning syftade till att se huruvida smÄföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om anvÀndarna sÄg dem som anvÀndvÀrda. Undersökningen utfördes som fallstudie av tvÄ elektroniska tjÀnster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och anvÀndvÀrdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var anvÀndvÀrda.

Organisationskultur Àr ett komplext begrepp med mÄnga olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan Àven pÄverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv pÄ organisationskultur som speglar huruvida kulturen Àr enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv Àr integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vÄr studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som tvÄ olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar pÄ frÄgan hur de olika perspektiven pÄverkar mÄluppfyllelsen i de tvÄ olika delarna av organisationen.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgÄngspunkt delvis i de krav som stÀlls pÄ fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahÄlla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rÀtt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. PÄ grund av den litteraturbrist som rÄder i Àmnet har internet varit en sjÀlvklar kÀlla till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillÀmpas delvis i olika delar av verksamheten.