Arbetet omfattar en studie i värdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat på vad lärare anser ingå i arbetet med värdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjälp av frågeställningar vill vi få reda på huvudsyftet, nämligen att ta reda på hur olika lärare arbetar och resonerar kring värdegrundsarbetet i år 4 ? 6, för att kunna känna igen och förstå etiska situationer i klassrummet. Våra frågeställningar är följande: Vad anser lärare ingå i området etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser läraren om sin egen etikundervisning? Studien är byggd på fem lärarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan år 4- 6.

Syfte: Att finna en metod, enkätform som kan upptäcka tidiga tecken på stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp på 19 personer följdes med en återkommande månadsenkät innehållande 8 frågor under 4 månader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid både studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra väl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvärdera månadsenkäten.

Bakgrund: Att vara anhörig till någon som vårdas palliativt innebär ofta en komplicerad livssituation. Inom vården är bemötandet av stor vikt då det är avgörande för den anhöriges upplevelser av omvårdnad, trygghet och delaktighet. Syfte: Studiens syfte var att ur anhörigas perspektiv belysa sjuksköterskans bemötande av anhöriga till patienter som vårdades palliativt på sjukhus, hospice eller i hemmet. Metod: Litteraturstudie där materialet granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell. Resultat: Viktigt för anhöriga var klar och tydlig information, rak kommunikation, delaktighet och en lämplig miljö för patienten.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap.Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomständigheter som skapade förutsättningar för genomförandet av hälsoprojektet. Vi hardärmed sökt svar på vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillämpa sig av denya kunskaper som förvärvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nå den förståelse och detdjup vi eftersökt valde vi att använda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och ställdes mot de teoriersom vi utifrån litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lämpade för denna studie.Resultatet visar på att informanterna var motiverade till att genomföra hälsoprojektet men attden rådande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förväntat.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

I denna studie utreder och redogör jag för de krav som kan ställas på en privatperson kring skyldigheten att undersöka ägandeförhållandena vid förvärv i god tro av lösöre från både näringsidkare eller andra privatpersoner inom gällande svensk rätt. Arbetet kommer främst att fokusera på 2 § ?Lag om godtrosförvärv av lösöre? (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) och de krav på god tro som återfinns där. Jag kommer även att förklara och redogöra för vissa relevanta paragrafer och lagrum. En sammanfattning och diskussion av tillhörande praxis som finns på området går att finna längre ner i arbetet.

Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att närvara vid ett återupplivningsförsök av en familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design där 13 artiklar har analyserats. Artiklarna är sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, även manuell sökning är utförd utifrån referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av behov av stöd, anhörigas värde och önskan samt anhörigas oro och sorg.

Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att närvara vid ett återupplivningsförsök av en familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design där 13 artiklar har analyserats. Artiklarna är sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, även manuell sökning är utförd utifrån referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av behov av stöd, anhörigas värde och önskan samt anhörigas oro och sorg.

Detta arbete utgår från en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar och andra texter från museilektioner.se. Mitt syfte är att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som återfinns för ett sådant arbete och därmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven är tänkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och därmed hur kulturen förhåller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik står traditionellt inför ett dilemma där pedagogen väger en sträng förmedling av föremål och konst mot en öppen reception där mottagaren lämnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag närma mig en förståelse för hur ovanstående dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbärare eller kulturskapare har inverkan på hur pedagogiken utformas och därmed hur receptionen blir behäftad med olika ramar..

Uppsatsen innehåller en litteraturstudie och en kvalitativ intervju med två kvinnor iPort Elisabeth, Sydafrika. Vi har kunnat belysa betydelsen av supportgrupper förindivider med en långvarig sjukdom som HIV/AIDS. Vi fick fram på vilket sättsupportgruppen hjälper dem och hur den upplevs. Litteraturstudien bestod avgranskning av 12 artiklar. Resultatet från artiklarna sammanställdes under femolika rubriker och analyserades sedan utifrån Benner och Wrubelsomvårdnadsteori.

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmåga att stärka samhället genom militär medverkan iräddningstjänst analyserats. I arbetet har resultatet efter två insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av Räddningstjänstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvämningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det går att dra några slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de två aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och räddningstjänstenskapade under insatserna karaktäriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyråkratiska. Styrkan med en sådan insatsorganisation är att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen kräver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de båda insatserna var ihuvudsak lika.