Den tid som patienter vÄrdas pÄ sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta stÀller samtidigt krav pÄ sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors förestÀllningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vÄrden. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor pÄ tvÄ medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj Àr och betraktar familjen bÄde som en resurs och ett hinder.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn pÄ introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktÀrerna med utgÄngspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktÀrer, representation, stereotyper och hegemoni. För att fÄ en definition pÄ vad det innebÀr att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi pÄ de fiktiva karaktÀrerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktÀr i populÀrkultur framstÀlls dennes introverta personlighetsdrag som nÄgonting negativt. Dessa karaktÀrer saknar ofta karisma och blir trÄkiga och intetsÀgande.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med tidig lÀs- och skrivinlÀrning, hur det praktiska förhÄller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete stÀller sig i förhÄllande till styrdokumenten, det vill sÀga dagens lÀroplan.Detta arbete berör Àven svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av lÀsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlÀrning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans pÄ lÄgstadiet.Resultatet av undersökningen Àr att lÀrare inte kan arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning efter en fÀrdig mall. LÀrare mÄste anpassa sig sjÀlc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod anvÀnds uteslutande, utan en lÀrares uppgift bestÄr i att plocka de bÀsta delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssÀtt som passar sÄvÀl lÀrare som mÄlgrupp. Alla lÀrare arbetar med samma mÄlstyrning, Lpo 94, men vÀgarna till mÄlen varierar lika mycket som det finns lÀrare..

Finansiella mÄtt har traditionellt sett anvÀnts som indikator pÄ vÀrde. Behovet att inkludera fler dimensioner av vÀrde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömÀssiga investeringar i monetÀra termer. SROI Àr under utveckling och det finns olika perspektiv pÄ anvÀndningsomrÄden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Frida Stéenhoff anvÀnder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. UtgÄngspunkten Àr förestÀllningen om att de ersÀttande stilfigurerna anvÀnds vid tabubelagda Àmnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stÀmmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen Àven hÀnsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktÀrernas vÀrderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff anvÀnder en mÀngd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

I en va?rld av smartphones och la?splattor i ha?nder pa? folk i alla a?ldrar a?r kraven pa? webbplatser ho?gre a?n de var fo?r sju a?r sedan. Trots detta a?r det ma?nga som inte anpassat sin webbplats fo?r att ackommodera fo?r det. Denna studie riktar sig till att o?ka anva?ndarupplevelsen pa? den mobila webbplatsen fo?r Karlstad Golfklubb.!Problemet som studien har avsett att lo?sa, a?r bristen pa? anva?ndarva?nlighee och fo?rho?jda upplevelser hos golfare pa? mobilanpassade webbplatser.

Arbetet behandlar grönstrukturen, begrepp och planering, vilket resulterar i en programskiss för grönplanen för Lindesberg. I en litteraturstudie tas begrepp frĂ„n olika berörda aktörer upp, och en sammanfattad definition av begreppet ges. De funktioner och vĂ€rden som grönstrukturen tillskrivs gĂ„s igenom, detta bĂ„de för att bredda förstĂ„elsen av begreppet och för att undersöka vad en grönplan bör innehĂ„lla. Vidare presenteras grönstrukturen i planeringen, i en litteraturstudie och genom studerade dokument om planering av grönstruktur frĂ„n tre kommuner: Örebro, VĂ€xjö och Habo. Relevanta dokument frĂ„n Lindesberg beskrivs för att lĂ€gga en grund till programskissen.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Med utgÄngspunkt att lÀrare upplever elevers lÀsförstÄelse som svÄr att bedöma Àr syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet lÀsförstÄelse. Jag har tagit hjÀlp av lÀsförstÄelseforskning för att kunna Äterge en samlad bild av begreppet lÀsförstÄelse. Ett andra syfte Àr att försöka se hur begreppet lÀsförstÄelse förhÄller sig till litterÀr analys och tolkning. Genom att stÀlla lÀsförstÄelseforskningens definition av lÀsförstÄelse mot en berÀttande text försöker jag förstÄ vad begreppet betyder och innebÀr i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett lÀsförstÄelsetest pÄ den berÀttande texten.

AbstractThe aim for this study is to establish how teachers and supervisors at the Child and Recreation Programme interpret the concept ?vocational knowledge?. It is also about how they substantially can see that the pupils are developing vocational knowledge, during their work placement training. The aim of this thesis is to create a base for teachers to work with continuing development in teaching practice. The empirical part of this study is based on interviews. Interviews were analyzed in three categories: definition of vocational knowledge, substantially developing in vocational knowledge and success factors. The result shows that knowing how and knowing why is salient in vocational knowledge.

This thesis studies the Swedish advertising business as an actor in the national formation of Sweden. It argues that earlier research has ignored to see advertising businesses as possible forces of these formations. The essay investigates how this appears historically through collaboration with an informational organisation that had risen due to the Second World War and that was a part of the national defence. I can, by investigating a discussion that focused on this informational organisation and the advertising businesses relation to it, show how the business as an effect of a civic engagement expressed an interest to participate in the informational work. The thesis will also, through the pamphlet Om kriget kommer.

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.