It was the purpose of the present study to explore thoughts and lines of reasonings concerning body perspectives in school. Based on students at a secondary school and on analyses of the curricula of the school, I reason about how we see the human being and the importance of it in school. In the introduction I start out from observations and highlight the body as a communicative channel leading up to the issue of students? basic view of man as integrated or devided in body and soul. A study of twelve interviews of students shows that thoughts about the two perspectives had not been identified until now but that a great deal of interest existed for discussion on this subject.

The aim of this project is to examine the needs and problems that exists amongst homeless people and to develop a solution that will help them in their everyday life. Since the homeless are a relatively large vulnerable group i Sweden, their everyday lives could be made easier in many ways.A clear definition of the target group is put together to create a good starting point. What state and help orginazations do to help the homelss and the society?s view of the homeless is also relevant and has been documented. Four personal stories have been put together to desicribe cases of clear problems existing in everyday life.Several interesting problems has been defined from the research and acceptance in the communtiy, desire to be seen and heard and a lack of confidence were the main needs.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka tolkningsbarheten i lÀroplanstillÀgget ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar ocksÄ till att visa vilka faktorer som de tillfrÄgade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gÀllande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren frÄn sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att lÀroplanstillÀgget gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt.

AbstractThe aim for this study is to establish how teachers and supervisors at the Child and Recreation Programme interpret the concept ?vocational knowledge?. It is also about how they substantially can see that the pupils are developing vocational knowledge, during their work placement training. The aim of this thesis is to create a base for teachers to work with continuing development in teaching practice. The empirical part of this study is based on interviews. Interviews were analyzed in three categories: definition of vocational knowledge, substantially developing in vocational knowledge and success factors. The result shows that knowing how and knowing why is salient in vocational knowledge.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och Àmnesintegrerade arbetssÀttet somett stöd till lÀrande. De teoretiska utgÄngspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn pÄ kunskap och lÀrande. Betoningen ligger pÄ att skapa ett meningsfulltlÀrande dÀr elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen dÀrmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning med fyralÀrarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts pÄ en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att sÄvÀl lÀrare som elever finner det tematiskaoch Àmnesintegrerade arbetssÀttet meningsfullt.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt. Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv. Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut. Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger kan motverka traditionella könsmönster i leken inom förskolans verksamhet. För att fördjupa syftet ytterligare valde jag följande frÄgestÀllningar; Vad finns det för definition pÄ traditionella könsmönster, enligt pedagogerna? Vad och hur gör pedagogerna för att motverka traditionella könsmönster? Hur upplever pedagogerna att det fungerar med att motverka de traditionella könsmönstren? För att nÄ upp till mitt syfte genomförde jag kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger för att bland annat fÄ deras syn pÄ hur man kan motverka traditionella könsmönster i leken. Resultaten visade bland annat att det finns mÄnga sÀtt att arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pedagogers förhÄllningssÀtt spelar stor roll in pÄ barngruppen. Jag fick Àven fram att det ocksÄ handlar om att tillföra och inte ta ifrÄn barnen leksaker. Pojkar och flickor ska fÄ ha samma möjlighet att leka med alla leksaker.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrarna i idrott och hÀlsa definierar hÀlsa samt hur de arbetar med hÀlsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen pÄ grund av att ohÀlsa Àr ett stort samhÀllsproblem. Samt att lÀrarna i idrott och hÀlsa har chansen att nÄ ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hÀlsoaspekten Àr viktig i vÄr framtida yrkesroll och vi vill dÀrmed lyfta fram och synliggöra hÀlsans roll i undervisningen.I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. DÀr vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa.

Den tid som patienter vÄrdas pÄ sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta stÀller samtidigt krav pÄ sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors förestÀllningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vÄrden. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor pÄ tvÄ medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj Àr och betraktar familjen bÄde som en resurs och ett hinder.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn pÄ introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktÀrerna med utgÄngspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktÀrer, representation, stereotyper och hegemoni. För att fÄ en definition pÄ vad det innebÀr att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi pÄ de fiktiva karaktÀrerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktÀr i populÀrkultur framstÀlls dennes introverta personlighetsdrag som nÄgonting negativt. Dessa karaktÀrer saknar ofta karisma och blir trÄkiga och intetsÀgande.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med tidig lÀs- och skrivinlÀrning, hur det praktiska förhÄller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete stÀller sig i förhÄllande till styrdokumenten, det vill sÀga dagens lÀroplan.Detta arbete berör Àven svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av lÀsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlÀrning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans pÄ lÄgstadiet.Resultatet av undersökningen Àr att lÀrare inte kan arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning efter en fÀrdig mall. LÀrare mÄste anpassa sig sjÀlc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod anvÀnds uteslutande, utan en lÀrares uppgift bestÄr i att plocka de bÀsta delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssÀtt som passar sÄvÀl lÀrare som mÄlgrupp. Alla lÀrare arbetar med samma mÄlstyrning, Lpo 94, men vÀgarna till mÄlen varierar lika mycket som det finns lÀrare..

Finansiella mÄtt har traditionellt sett anvÀnts som indikator pÄ vÀrde. Behovet att inkludera fler dimensioner av vÀrde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömÀssiga investeringar i monetÀra termer. SROI Àr under utveckling och det finns olika perspektiv pÄ anvÀndningsomrÄden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Frida Stéenhoff anvÀnder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. UtgÄngspunkten Àr förestÀllningen om att de ersÀttande stilfigurerna anvÀnds vid tabubelagda Àmnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stÀmmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen Àven hÀnsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktÀrernas vÀrderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff anvÀnder en mÀngd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model.