Sök:

Sökresultat:

2188 Uppsatser om Definition och förhćllningssätt - Sida 60 av 146

Mycket vill ha mer? : En analys av hur vd:ar och styrelsemedlemmar argumenterat i media angÄende vd-ersÀttning

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.

"Vad heter det pÄ svenska dÄ?" : en etnografiskt inspirerad studie pÄ en flersprÄkigförskola

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

Tillvaratagandet av handledning och specialpedagogens kompetens - i en kommun

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur skolledare i en kommun beskriver och anvÀnder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; handledning, hur handledning anvÀnds i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hÀnsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjÀlp, stöd, rÄd och konsultation. UtifrÄn deras sÀtt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning anvÀnds. LikasÄ att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har Àven framkommit i studien att en del av skolledarna gÀrna skulle vilja anvÀnda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvÀrr inte anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning som en reflekterande möjlighet pÄ grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt rÀcker till..

BIM : Förvaltning, inventering och anvÀndningsomrÄden

ByggnadsInformationsModellering, BIM Àr ett komplext begrepp med varierande innebörd beroende pÄ var i byggprocessen det anvÀnds. Det finns ingen enkel definition av hur arbetet med BIM tillÀmpas och innefattar mÄnga aktiviteter. I rapporten har en litteraturstudie samt intervjufrÄgor legat till grund för resultat och slutsatser, dessa har riktats mot att ta reda pÄ hur digital informationshantering anpassas till en byggnads förvaltningsskede och hur inventering av en befintlig byggnad kan utföras med dagens teknik. Genom att studera vad som tidigare skrivits inom Àmnet samt med kontakter via personer som sysslar med konsultuppdrag eller förvaltningsadministration inom byggbranschen har en sammanstÀllning av nuvarande tillÀmpningar kunnat visas. I grund och botten Àr BIM ett modernt arbetssÀtt som kan nyttjas av alla discipliner för att tillge information i ett projekt som Àven kan fortsÀtta att uppdateras vidare genom produktion, förvaltning, ombyggnader samt renovering, och slutligen rivning. Inventering av en Àldre byggnad som saknar data kan Äterskapas med laserskannerteknik och ger en tillförlitlig datainsamling som sedan bearbetas i CAD-program. Forskning har skett för att försöka hitta ett sÀtt att lokalisera inbyggnadsmaterial utan att göra Äverkan pÄ byggnadskonstruktionen. .

En skola för alla. Integrerad eller sÀrskildundervisningsgrupp i grundskolan. En idÚanalys av lÀroplanerna över tid.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

CivilsamhÀllets roll i etniska konflikter - hinder eller möjlighet? En fallstudie av Nigerias civilsamhÀlle

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.

Psykoterapi i SocialtjÀnsten?

 Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under Ären 2003 och 2007. TvÄ kommuner i StockholmsomrÄdet, TÀby och JÀrfÀlla, ingick i studien. Till grund för undersökningen anvÀndes information och statistik frÄn socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberÀttelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrÄn tre kategorier med utgÄngspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillÀgg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvÄng i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser.

Olika kommuner: olika eftervÄrd? En jÀmförande studie av hur tre kommuner definierar och arbetar med eftervÄrd efter LVM.

Aftercare is an important condition for the Care of Alcoholics and Drug Abuse Act (LVM) to be successful. According to the law, the municipals are responsible for the aftercare. We compared how three municipal in SkÄne, Sweden, define and work with the aftercare after treatment under LVM. The study was based on nine qualitative interviews with social workers, division managers and politicians from each municipal. As a theoretical reference the theory of total institutions and empowerment theory were used.

Kan elektroniska medel förskingras?

Syftet med arbetet Àr att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillÀmpas pÄ förskingring av elektroniska medel. För att fÄ en förstÄelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott Àr ekonomisk skada för den drabbade och uppsÄt frÄn gÀrningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet Àr ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som Àr mer specifika. Det finns mÄnga definitioner och vi har valt att ta upp nÄgra av dem.

HögbegÄvad - privilegierad eller bortglömd : en studie om skolpersonals kunskap och insikt kring sÀrbegÄvade elever

Syftet Àr att undersöka rektorers beredskap nÀr det gÀller att bemöta högbegÄvade elever. Bakgrunden till vÄrt intresse Àr den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebÀr nÀr det gÀller dessa elevers rÀtt till sÀrskilt stöd. Arbetet beskriver de sÀrbegÄvade elevernas behov bÄde pÄ individ-, grupp- och organisatorisk nivÄ. Undersökningens metod Àr enkÀter som följts upp med intervjuer.

Deltagarnas utstÀllning : UtstÀllningarana Hej! och Present i teori och praktik

Many institutions currently work with visitor participation. Participatory culture is basically to invite visitors to participate and to give an opportunity to co-creation. In my research I have studied two projects. The first one is the exhibition Hej! produced by Postmuseum (the Swedish mail museum) and the second one is Present by RiksutstÀllningar (a Swedish government).This development indicates that the museums are on their way towards a new definition. Earlier museums were defined as a source of knowledge which purpose was to spread lore to the people.

Sjuksköterskan i mötet med anhöriga till patienter med stroke

WHO: s definition av stroke Ă€r snabbt insĂ€ttande störningar av lokal eller global cerebral funktion varande mer Ă€n 24 timmar. Stroke rĂ€knas som en av vĂ„ra största folksjukdomar. Årligen insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Studiens syfte Ă€r att undersöka sjuksköterskans uppfattning och förstĂ„else för anhörigasas situation. NĂ€r ens make/maka plötsligt insjuknat i stroke förĂ€ndras hela livssituationen.

Sammanbrott vid samhÀllsvÄrd för ungdomar : En studie om orsaker och konsekvenser

Sammanbrott vid samhÀllsvÄrd för ungdomar Àr ett förekommande fenomen. Denna studiebygger pÄ litteratur kring Àmnet dÀr materialet bearbetats genom en innehÄllsanalys. Studienssyfte Àr att studera hur litteraturen framstÀller orsaker till sammanbrott i samhÀllsvÄrd. VidareÀr syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstÄr vid sammanbrott isamhÀllsvÄrd.I studien framkommer det att sammanbrott i samhÀllsvÄrd Àr ett förekommande problem inomdenna form av myndighetsutövning. MÄnga av ungdomarna har upplevt fler Àn en placeringunder sin tid aktuella inom socialtjÀnsten.

Sa du teknik? : En undersökning av problem och möjliheter kring teknik för yngre Ärskurser

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

HumanitÀra interventioner. Europeiskt handlingsutrymme i förhÄllande till ett modernt interventionsbegrepp

The world is getting smaller. Global markets, political processes and communication technology bring people together. Even though many of these processes are dynamic and constructive, they have also resulted in a need for better and more effective ways of international conflict resolution. This thesis investigates central issues connected to the concept of humanitarian interventions in relation to current and future legislation of the European Union. The overall question is whether the rapid globalization process has resulted in a change of international law towards more liberal view where authorization of the security council is not always needed? And, if there has actually been such a liberalization, how does that affect the legal possibilities for the European Union to carry out armed operations without the consent of the global community? The conclusion of the thesis is that international law has been modified mainly in two aspects: First, the concept of sovereignty is no longer seen merely as a right of the nation, but also as a responsibility.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->