Sök:

Sökresultat:

2188 Uppsatser om Definition och förhćllningssätt - Sida 35 av 146

Revisionsutskott

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Tidningarna och den tredje statsmakten

Den hÀr undersökningen handlar om i vilken mÄn dagstidningarna kan fortsÀtta att göra ansprÄk pÄ att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras pÄ tidningarna. AlltsÄ motsvarigheten till regering och riksdag pÄ lokal nivÄ. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive lÀn/region har fÄtt möjlighet att svara pÄ en enkÀt, svarsfrekvensen blev 66,6 procent.

Problembarn; Tre lÀrares sÀtt att se och bemöta dessa barn

Det hÀr examensarbetet handlar om hur tre lÀrare uppfattar ett problembarn och hur de sedan vÀljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta nÄgra metoder för hur man som lÀrare kan bemöta dessa barn och se vad man som lÀrare behöver kunna. Det har jag gjort genom att lÀsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lÀrarnas definition av problembarn och hur de vÀljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sÀtt man pÄ bÀsta sÀtt bemöter dessa barn för att kunna göra nÄgot Ät situationen..

Studentterapeuters definition, identifikation och anvÀndande av motöverföring

Within psychodynamic therapy the concept of countertransference is considered as valuable to understand the therapy process. Much of the research has focused on countertransference as dependent to therapy outcome (Hayes, Gelso & Hummel, 2011) and less of the research has been dedicated to trainees view on the concept. The object off this study was to examine how trainees define, identify and use countertransference. The study takes a qualitative approach and phenomenological perception of knowledge. Eight trainees has been interviewed and the interviews has been analysed with thematic analysis.

Vad Àr vÀrdskap? : En studie om vÀrdskapets olika sidor inom turismbranschen

I inledningen av vÄra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av vÀrdskap.Engelskans hospitality Àr alltför vid för att kunna förklara vÀrdskapets betydelse inom turismbranschen.Vi har i vÄr uppsats belyst samt försökt förklara: Vad Àr vÀrdskap? Vidare ville vi ocksÄ se eventuella kulturella skiljaktigheters pÄverkan pÄ vÀrdskap. VÄrt forskningsbidrag Àr dÀrför en vÀrdskapsmodell för att tydliggöra Àmnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners pÄverkan pÄ vÀrdskap. Vi har ocksÄ valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att fÄ en mer djupgÄende förstÄelse för om och hur det arbetas med vÀrdskap i praktiken..

Going Real-Time in no time? : ? en kvantitativ och kvalitativ studie i hur Sveriges största annonsörer anvÀnder sociala medier och Real-Time Marketing.

Background: Our daily lives and personal interactions are increasingly featuring social media and social networks in particular. Topics regarding social media, its impact on society at large ? both on corporate as well as individual behavior ? has been the focus of many research papers. Personal use of social networks are regularly being mapped out by researchers aiming at clarifying concepts such as engagement, trust and interactivity, and mapped by companies seeking to maximize return on investment concerning their marketing efforts. The aim of our study is (i) to map how companies and/or organizations operating on the Swedish market use their company?s pages on the social media as a way of communicating with their followers and audience, as well as (ii) identifying whether ?Real-Time Marketing?, in our own definition, is used or not.Methods: The research methods used included both quantitative and qualitative content analysis.

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag

Avsikten med denna undersökning var att ta reda pĂ„ om de kommunala bostadsbolagen hushĂ„ller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om de tar vĂ€lgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som Ă€r rĂ€tt investeringsbeslut i en viss situation beror pĂ„ en mĂ€ngd faktorer men att ha ett fungerande arbetssĂ€tt och metoder för lönsamhetsberĂ€kning Ă€r en förutsĂ€ttning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n sex kommunala bostadsbolag i VĂ€stsverige. Bolagen Ă€r ÅmĂ„ls Kommunfastigheter AB, KilsbostĂ€der AB, Grums HyresbostĂ€der AB, Karlstad Bostads AB, HyresbostĂ€der i Karlskoga AB och ForshagabostĂ€der AB.VĂ„r undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nĂ€mligen som en Ă„tgĂ€rd för att skapa framtida vĂ€rden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stĂ€mmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.

Dedekinds snitt definierar de reella talen

Uppsatsen riktar sig till personer som har lÀst minst en termin matematik pÄ universitetet.Det var först pÄ mitten av 1800-talet som man kunde ge en godtagbar definition för de irrationella talen, typ roten ur 2. Dessa hade sedan lÀnge anvÀnts ÀndÄ bland annat i Babylonien, Indien och Kina.Uppsatsens inledningskapitel ger en snabb historielektion i form av en genomgÄng av rÀkningen och anvÀndandet av frÀmst roten ur 2.Huvuddelen av uppsatsen Àr en redogörelse för metoden Dedekinds snitt, vilken Àr den mest kÀnda av de metoder som definierar de irrationella talen.Utan de irrationella talen skulle det vara omöjligt att anvÀnda supremumegenskapen och de, inom matematiken, klassiska satserna som mellanliggande vÀrde..

Etologens yrkeskodex

Etologi betyder per definition lÀran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog Àr sÄledes en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen Àr öppen för tolkning och allmÀnheten harliten eller ingen kÀnnedom om etolog som profession. Dessutom Àr inte titeln etologskyddad vilket innebÀr att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivÄn etologer emellan kan sÄledes variera, vilket bidrar till gemene mans dÄligakÀnnedom om etologer samt en nÄgot splittrad yrkeskÄr.

God redovisningssed och RÀttvisande bild : En jÀmförelse

I och med Sveriges medlemskap i EU Àr man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rÀttvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken Àr en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jÀmförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. DÄ dessa tvÄ begrepp Àr motstridiga syftar den hÀr uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de frÀmsta skillnaderna Àr vÀrdering av tillgÄngar dÄ de antingen ska vÀrderas till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde. Det har ocksÄ visat sig att begreppen god redovisningssed och rÀttvisande bild Àr svÄrdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Metaforer : NĂ€r ordet betraktas som metafor

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

Ett rikare sprÄk med bildmunta : Vad Àr ett rikt sprÄk och kan bildskapande stimulera till ett rikare sprÄk

A richer language when painting before speaking? ? What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language?In this work I seek to answer two questions. What may a ?richer? language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message..

PATIENTERS OCH VÅRDTAGARES ERFARENHETER AV HUR TRYCKSÅR PÅVERKAR LIVSKVALITETEN

Bakgrund: Med dagens vÀlutbildade vÄrdpersonal och den evidensbaserade sjukvÄrd som bedrivs, Àr det anmÀrkningsvÀrt att nÄgot sÄ basalt som trycksÄr fortfarande förekommer inom vÄrden. Syfte: Att belysa patienters och vÄrdtagares erfarenheter av hur trycksÄr pÄverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade pÄ WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohÀlsa, psykisk ohÀlsa, sjÀlvstÀndighet och sociala förhÄllanden. Konklusion: Patienter och vÄrdtagare med trycksÄr upplevde en negativ pÄverkan pÄ sin existens, med en generellt sÀmre livskvalitet som följd..

Passivhus pÄ smÄhusmarknaden : - En marknadsundersökning

I och med Sveriges medlemskap i EU Àr man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rÀttvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken Àr en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jÀmförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. DÄ dessa tvÄ begrepp Àr motstridiga syftar den hÀr uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de frÀmsta skillnaderna Àr vÀrdering av tillgÄngar dÄ de antingen ska vÀrderas till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde. Det har ocksÄ visat sig att begreppen god redovisningssed och rÀttvisande bild Àr svÄrdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Vad menar de egentligen? : En komparativ semantisk textanalys av nationella och lokala uppnÄendemÄl i moderna sprÄk i grundskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->