Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget.Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling.

I processen för en socialt hållbar utveckling är en viktig del att utöka brukarens möjlighet attpåverka sin verklighet. En utmaning i städers utveckling är att bättre länka samman områden medvarandra. Aspekten handlar till stor del om den byggda miljön och fysisk segregation, men enviktig konsekvens av segregation är också ett ibland upplevt utanförskap.Ett sätt att motverka den effekt som segregation och utanförskap kan få är just att göra brukaremer delaktiga i förändringsprocesser. Arbetet med utvecklingen av Fosie innefattar till en stordel brukardelaktighet. Denna studie tar upp två av delprojekten i Fosies utveckling och fokuserarpå Lindängens centrum och Lindängelund.

Bakgrund: Organisationsförändringar blir allt vanligare i dagens föränderliga samhälle. Förändringar kan vara nödvändiga för att anpassa organisationer efter omgivningens utveckling. Det är företagets chefer som utformar förändringen för att uppnå en förbättrad situation. Ett mål kan exempelvis vara ett förbättrat arbetssätt hos personalen. Men förändringar inom ett företag kan många gånger vara svårt att genomföra eftersom det kan stöta på motstånd från personalen.Syfte: Syftet med studien är att beskriva den förändring som genomfördes inom företagsorganisationen Rydells Försäljning AB år 2008-2010.

Kurs/nivå: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivå, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsättning för att lyckas är att rätt personal driver företaget framåt. Västerländska företag upplever att kompetensen är svår att finna och behålla inom kunskapsbaserade tjänster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding är ett vedertaget begrepp i västvärlden som hjälper företag att attrahera personal, forskningen är inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behålla kompetent personal på plats i landet.

Dagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller påannat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningenförklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet meddet välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligtutseende eller beteende.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att människor utför biståndsarbete, det kan innebära till exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det är även vanligt att företag engagerar sig i globala biståndsprojekt genom att samarbeta med en hjälporganisation, till exempel med Läkare Utan Gränser. Sweco är ett företag som har ett uttalat samarbete med just Läkare Utan Gränser och de ser positivt på att deras medarbetare tar tjänstledigt för att åka ut i fält och arbeta för organisationen. Läkare Utan Gränser är en akut organisation, det vill säga en organisation som ingriper när det inträffar akuta katastrofer runt om i världen. Det var därför naturligt att frågeställningen valdes att fokuseras på just katastrofinsatser som är en av delarna inom biståndsarbete.

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

I populärkulturen finns en idé om en ja-kultur som är utmärkande för dagens samhälle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga människors förhållningssätt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sägande, samt hur de kulturella koder som existerar påverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 år intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp är i en process där de vill etablera sig i olika sammanhang och därmed reflekterar över hur de förhåller sig till, samt bemöter, de krav och förväntningar som ställs.

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas.

För att på ett effektivt sätt uppnå konkurrensfördelar på dagens marknad krävs det att företag finner nya strategier för att bli konkurrenskraftiga, en strategi är att verka på en eftermarknad. Företagskunder utgör en mindre marknad och beroendet mellan parterna är större (jämfört med privatkunder) påvisar detta att relationen är en viktig del i en B2B-miljö. Service-Dominant logic (S-D logic) beskriver hur ett paradigmskifte sker där kunden betraktas som värdefullt humankapital och företag vinner konkurrensfördelar genom långsiktiga relationer, värdeskapande tillsammans med kund och utbyte av kunskap genom interaktivt processarbete. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt företaget Komatsu Forest kan vinna konkurrensfördelar genom att implementera S-D logic. De strategier vi testar är front-line employee (FLE) ? personal med kundkontakt, butikslandskapet, varumärket och den interna kommunikationen.Studien baseras på kvantitativa studier med en kompletterande kvalitativ studie.

I många tusen år har människan och katten levt tillsammans. Katten drogs från allra första början till de mänskliga bosättningarna eftersom det fanns möss och råttor vid människornas lador. Människorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin närhet eftersom skördarna skyddades från skadedjur. Nu är katten ett av våra mest populära sällskapsdjur, men många katter uppvisar ett beteende som människor kan uppleva som ett problem. I det här arbetet utreds aggressivitet, rädsla, rumsrenhetsproblem och ätstörningar med avseende på vilka orsakerna är och hur problemen kan förebyggas.

Denna rapport är en del av mitt examensprojekt och beskriver två praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag påbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i ämnet och angripa min utgångspunkt, Exponera, från två håll. Jag har under min studietid på Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit återkommande under studietiden och kändes därför som en spännande utgångsläge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gäller vår identitet och känslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och på hur vi väljer att visa upp de ting vi har i våra hem.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att tillämpa aktionsforskningsteorin och metoden appreciative inquiry vid design av en måltidsupplevelse med målsättning att öka medarbetarnas medvetenhet kring stolthet över arbetsplatsen, inspiration till matlagning samt mod och vad som får människor att våga testa nya produkter och arbetssätt. Ett ytterligare syfte var att utveckla ett mätverktyg som utvärderade insatsen och fångade upp medarbetarnas tankar och känslor. Till sist är det även uppsatsens syfte att utvärdera inbjudan till den designade måltidsupplevelsen för att kartlägga vad som väcker intresse och nyfikenhet samt vad som får medarbetare att anmäla sig för att delta på evenemanget.Design/metod: Arbetet är en fallstudie och har utgått från aktionsforskningsteori och -metodik med specifikt fokus på appreciative inquiry. Eftersom arbetet har varit tätt kopplat till utveckling av en målitdsupplevelse har även inspiration och kunskap hämtats från mat- och måltidsbranschen.Resultat: Ett nytt måltidskoncept har utvecklats och presenterats. Eftersom den designade målitdsupplevelsen fusionerar appreciative inquiry och måltidskunskap har det givits namnet appreciative dining.