Syftet med denna uppsats är att kartlägga användningen av Country of Origin och dess relevans på den globala marknaden genom att undersöka om en landsimage kan relateras till varumärke istället för produkt. Uppsatsen har en deduktiv ansats då den grundar sig på tidigare teori inom området Country of Origin, positionering samt varumärkesstrategier. En kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med valda företag genomfördes för att kunna besvara uppsatsen syfte. Slutsatserna till uppsatsen är att Country of Origin inte längre är en relevant strategi eftersom varumärkets landsimage är mer relevant än produktens härkomst. För att bättre passa dagens marknadsförutsättningar behöver COO därför modifieras och ge företag konkreta riktlinjer vid användningen av marknadsstrategin eftersom landsimage fortfarande anses vara relevant, men då i relation till varumärket..

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Föreliggande studie syftade till att belysa vilka negativa reaktioner en organisationsförändring kan orsaka. För att undersöka hur detta upplevdes intervjuades fem personalansvariga. De personalansvariga intervjuades enskilt i en semistrukturerad intervju. En deduktiv kvalitativ ansats valdes i kombination med en teoristyrd tematisk analys. De negativa reaktioner som förelåg var oro i form av anställningsotrygghet.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering påett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av.Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande attleverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främjaförbättringar, utveckla människor och visa självinsikt..

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmärksammar romer som kommerfrån Central-och Östeuropa och bosätter sig tillfälligt på parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de själva lägger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska länder. Studien bygger på en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvämlighetsurval och i studien ingår sex informanter.Det insamlade empiriska materialet är tolkat med postkolonial teori.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får.

Studiens syfte är att undersöka hur allmännyttiga fastighetsbolag som verkar på marknader med rådande efterfrågeunderskott väljer att värdera och redovisa informationen om och kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde (de facto) efter införandet av K3-regelverket. Vidare ämnar studien undersökta hur redovisningen av det verkliga värdet står i relation till vad som efterfrågas inom regelverket K3 (de jure), samt undersöka vilka skillnader relaterade till storlek, metodval och ägardirektiv som förekommer kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Ytterligare ämnar studien även undersöka förekomsten av värderingsdifferenser gällande de allmännyttiga förvaltningsfastigheternas värdering i enlighet med verkligt värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet inom respektive kommun. Samt huruvida differensen kan förklaras via faktorerna värderingsmetod, ägardirektiv eller bolagens storlek.Studien har genomförts genom en kvantitativ metod utefter en Deduktiv forskningsansats. De data som undersökts har insamlats genom en dokumentstudie av årsredovisningar, marknadsdata från Lantmäteriet samt sammanställd data av avkastningskrav för berörda bolag från Boverket.

Introduktion: Världshälsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett särskilt behov av att bli lyssnade på och få hjälp med sina problem. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på unga vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vård och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmåga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010, Lpfö 2011) ger förskollärarna det övergripande pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta medförde att jag valde att intervjua fyra förskollärare för att få svar på hur de använder sig av barnsamtal. Mitt syfte var att beskriva hur pedagoger uppfattar och använder samtal i arbetet med barnen i förskolan. De tre frågeställningarna som jag sökte svar på var; Vad ser pedagogerna inom förskolan som grundläggande vid barnsamtal? Varför är barnsamtal viktiga? Vem gynnas av barnsamtal? Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och jag har använt mig av intervjuer som informationshämtande metod.

Bakgrund: Enligt statistiska central byråns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stå för cirka åtta procent av Sveriges befolkningsökning inom de närmsta tjugo åren. För att kunna bistå med god vård på lika villkor för hela befolkningen måste den svenska sjukvården anpassas efter det mångkulturella samhälle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svårigheter som kan påverka mötet mellan svensk vårdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger på sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrån Malterud (1996).

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.