Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta på hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hållbara strukturer.

Syfte: Syftet med detta arbete är att försöka skapa förståelse kring hierarkiska och byråkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen är inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byråkratiska strukturer. Detblir således möjligt att tala om grader och former av byråkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt.

SammanfattningOffentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används.Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen.Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument.

Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

I den hårda konkurrens som råder måste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsätta vara konkurrenskraftiga. När det gäller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmärksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta då logistikkostnaderna påverkas både direkt och indirekt av hur företag väljer att hantera och styra ett system för användning av emballage. Direkt påverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt påverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv.

Under Gulfkriget växte en diktatur fram i Irak som världen lärde känna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade våldshandlingar och hård kontroll över medborgarna. De demokratiska rättigheter som vi i västvärldens demokratier tagit som självklarheter var här inte så självklara. USA tog på sig rollen att avlägsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrättades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak låg i händerna på ockupationsmakten.