Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahållning av datorresurser så som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet på svenska men kan översättas till exempelvis molnbaserade datortjänster eller molntjänster. Vanligtvis så innebär Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing är ett attraktivt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och efterfrågas i allt större utsträckning. Från ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med många fördelar, men kanske med ännu fler nackdelar. De centrala problemföreställningarna relateras till tillit i en digital miljö.

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen.

Att självskadebeteende är ett fenomen som förekommer hos kvinnor står klart för många av oss. Det är den bilden vi möter i den samhälleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna på huruvida självskadebeteende även förekommer hos unga män och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att så var fallet. Varför talas det då aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohälsa bland unga män ett okänt fenomen även hos professionella? Syftet med vår studie är att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mäns självskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

Studien handlar om svenska heterosexuella män som är utsatta för olika typer av våld som utövas av kvinnor vilka män har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sätt att tala om dessa män, i form av diskurser, samt själva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta på kombinationen av de två variablerna, kön och våld vilket i sin tur leder till ämnets tabu där även offerstatus ifrågasätts. Dock är syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss målgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrån ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primära frågeställningen lyder: Hur karaktäriseras mäns utsatthet för våld som utövas av en kvinna? Metoden är således att studera innebörden i empirin vilket består av inlägg och kommentarer om mansmisshandel från två olika internetsajter.

I samtida nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahållning av datorresurser så som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet på svenska men kan översättas till exempelvis molnbaserade datortjänster eller molntjänster. Vanligtvis så innebär Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing är ett attraktivt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och efterfrågas i allt större utsträckning. Från ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med många fördelar, men kanske med ännu fler nackdelar. De centrala problemföreställningarna relateras till tillit i en digital miljö.

De senaste årens skandalaffärer såsom Enron, Ahold, Parmalat och WorldCom ledde till att allmänhetens förtroende för finansmarknaden försämrades. Den internationella Debatten om hur man skall återskapa förtroendet har dominerats av hur man skall öka tilltron till revisionen. En viktig faktor för att uppnå förtroendet är revisorns oberoende gentemot sina klienter. I vår uppsats kommer vi att fokusera oss på revisors oberoende och åtgärder som kan vidtas för att kunna stärka detta oberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förebyggande åtgärder som skulle kunna stärka revisors neutrala ställning vid uppkomsten av beroendesituationer.

Debatten om det svenska skattetilläggsförfarandet och dess överensstämmelse med dubbel­bestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 då ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen från brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansåg därmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de båda processerna var fråga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som är den senaste domen som berört det svenska skattetilläggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istället är gärningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebär att det avgörande är om bedömningarna i de båda målen grundar sig på samma eller väsentligen samma omständigheter.I Sverige föreligger oenighet i frågan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande.

Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahållning av datorresurser så som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet på svenska men kan översättas till exempelvis molnbaserade datortjänster eller molntjänster. Vanligtvis så innebär Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing är ett attraktivt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och efterfrågas i allt större utsträckning. Från ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med många fördelar, men kanske med ännu fler nackdelar. De centrala problemföreställningarna relateras till tillit i en digital miljö.

ABSTRACT Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskningNivå: CFörfattare: Mimmi Hedlund och Matilda GylleusHandledare: Mathias SylwanSeminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524 Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt. Vår frågeställning är: Hur framställs våldtäkt i kvällspressen? Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning. Resultat & slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt.

I dagens samhälle får miljöfrågor allt större betydelse i den offentliga debatten. Dettagör att mer och mer fokus läggs på metoder att begränsa de miljöfarliga utsläppen somförekommer runt omkring oss. Det gäller inte minst fordonsindustrin där stor vikt läggsvid att begränsa avgasemissionerna som fordonen ger upphov till.För att kunna begränsa ett fordons emissioner är det viktigt att känna till motornsemissionsegenskaper vid verklig drift på väg. Detta examensarbete behandlarmöjligheterna att komplettera emissionsprovning på väg med enklare metoder i syfte attskatta och/eller bekräfta dessa egenskaper.Den referensmetod som valts vid undersökningen är prov på ett fordon underdrift påväg, med en emissionsmätutrustning från Horiba. De metoder som sedan jämförts medreferensmetoden är:? Prov på väg med data från motorstyrsystemet? Prov på chassidynamometer? Prov i motorprovcell? Simulering i STARS.Undersökningen visar att metoden att mäta emissioner på väg med data från fordonetsstyrsystem har stor potential för goda skattningar av motorns emissionsegenskaper, förgod skattning av absoluta emissionsnivåer krävs dock att en kalibrerad sensor används.viDe prov som genomförts på chassidynamometer har i denna undersökning inte givitkonsekvent resultat på grund av reglerproblem, och metodens egenskaper har ej kunnatfastställas.Prov i motorprovcell har visat viss potential för skattningar av emissionsegenskaper,men i dagsläget krävs en bättre kunskap om hur i första hand de dynamiskaemissionsegenskaperna påverkas av de termiska skillnader som i många fall existerarmellan prov på väg och i motorprovcell.Det visar sig också att simuleringsprogrammen inte är tillräckligt välutvecklade för attkunna ge bra skattningar av emissionerna vid de dynamiska lastförlopp somkännetecknar drift på väg.