I våra arbeten som lärare inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan stöter vi ofta på Debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med våra elever. Vi har valt att göra en jämförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesärskolan upplever delaktighet i upprättande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lärare kan underlätta så att elever ska kunna förstå, påverka och känna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte så mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesärskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gått en tid sedan reformen infördes så kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprättandet kan se ut idag och då även göra en jämförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesärskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bättre studieresultat.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

I dagens Europa är stora löneskillnader mellan kvinnor och män samt låg representation av kvinnor på höga befattningar fortfarande ett stort problem. Mot bakgrund av detta har EU framlagt ett lagförslag om kvotering till börsbolagens styrelser. Debatten om jämställdhet är livlig och högaktuell. Parallellt med detta agerar näringslivet i en kamp om kompetensen där jämställdhet anses vara en viktig komponent för att vara en attraktiv arbetsgivare. Då studien antar ett nyinstitutionellt perspektiv har antagandet varit att organisationerna anpassar sig till omgivande krav för att vinna social legitimitet och således att jämställdhet är en viktig legitimitetsskapande faktor i denna process.

År 2002 uppmärksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det växande problemet. Syftet för denna uppsats är därmed att beskriva och granska kunskapsläget inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfältet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är vidare att analysera hur man kan förstå den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrån ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

Uppsatsens titel: Revisorns och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kontantredovisning ? Går brottet att eliminera? Seminarie datum: 5 juni, 2008 Ämne/Kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivå, Företagsekonomi, 15p. Fördjupningsinriktning: Redovisning Författare: Hanna Hideng och Karin Plato Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Manipulering, Kontanthantering, Kassaregister, Revision, Reglering Syfte: Att undersöka revisorers och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kassaregister samt belysa åtgärder för att minska förekomsten av detta brott. Metod: Då manipulering av kontanthantering utgör ett outforskat område utgår vi i uppsatsen från grundad teori, vilken har ett induktivt synsätt, för att besvara vår forskningsfråga. Debatten ligger till grund för utformning av intervjufrågor och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen ?Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen? är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta motbakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kanmedierapporteringen tänkas få för effekter? Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter.

Redovisning av humankapital är idag föremål för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande åtta publika företags årsredovisningar och den frivilliga redovisningen av humankapitalet som de lämnar där utifrån dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag är FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. Våra kvalitativa undersökningar har grundat sig på ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket även anammats av den irländska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning på Irland. Denna modell är utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har använt oss utav är den del som berör humankapitalet.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet.

Jämställdhet är ett mål vårt samhälle strävar efter. Gamla könsroller och förlegad syn på maskulinitet och femininitet förhindrar grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. I debatten rörande jämställdhet, lika betalt för lika jobb, hamnar männen på kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad är en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan från både anställda och ledning finns att öka andelen män inom vård och omsorg. Fördelarna med en jämställd organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnå denna önskan råder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen är att utifrån vår frågeställning ?Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?? sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jämställdhetsarbete.Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jämställdhetsfrågor ingick.

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar.

Fokus för denna studie är de föräldrastödsutbildningar som i snabb takt introduceras i Sverige. Dessa är ofta manualbaserade program vilket innebär att de inte bör ändras. Syftet med dem är att ge föräldrar stöd och nya verktyg i uppfostran av sina barn. I USA finns en pågående debatt om huruvida sådana föräldrastödsutbildningar kan fungera på ett likvärdigt sätt för alla föräldrar oavsett vilken kulturell bakgrund eller vilka levnadsvillkor man har. Den debatten grundar sig på tanken om att synen på föräldraskap och barnuppfostran kan skilja sig avsevärt åt mellan olika kulturer samt att programmen därmed på olika sätt är normativa med en västerländsk syn på föräldraskap.

Livsmedelstillsatser är ämnen som används i maten för att uppnå bättre näringsvärde eller för att påverka konsistens, hållbarhet, smak eller färg. I media har tillsatser varit uppmärksammat och omdebatterat den senaste tiden, och ämnet framställs ofta som något negativt. Inte sällan menar media att tillsatser kan medföra ohälsa och försämrad livsmedelskvalitet. Den pågående debatten väckte vårt intresse för ämnet, och ledde till att vi ville undersöka människors inställningar till och uppfattningar om tillsatser. Vår avsikt var också att undersöka ifall utbildningsnivå påverkar människors tankar kring detta ämne.Undersökningen var av kvalitativ karaktär och genomfördes i form av fokuserade gruppintervjuer.