I spåren av de senaste årens Debatt om antropogen klimatpåverkan har en ny litterär genre vuxit fram: ?klimatböcker?. Dessa böcker fyller den viktiga funktionen att kommunicera problemet till allmänheten. I denna uppsats undersöker jag tre svenskspråkiga klimatböcker och analyserar hur författarna, med olika utgångspunkt, tilldelar ansvaret att minska koldioxidutsläppen. Gemensamt för böckerna är synen på klimatfrågan som ett politiskt problem som kräver politiska lösningar.

Studiens syfte är att se hur Debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av Debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala Debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

Uppsatsen syftar till att jämföra hur förbunden Kommunal och Metall har Debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Båda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mål om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal består till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande män. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbättrar hälsan, samt ökar jämställdheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frågan om arbetstidsförkortning, där Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under våren 2006 slopade kravet på sextimmarsdag..

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Syftet med detta arbete var att studera vad som utmärker de så kallade bokstavsbarnen och vad som tros vara orsaken till deras problem. Genom arbetet ville jag få en bild av hur handikappet upplevs av föräldrar och barn och jag ville få en uppfattning om hur man som lärare klarar av barnen i klassrummet. I flera år har det pågått en Debatt i samhället om diagnoserna är till godo eller till ondo för barnen som har drabbats. Efter att ha läst både sidornas argument har jag kommit till den slutsatsen att utredning och diagnos är nödvändigt för att Damp- och Adhdbarnen ska få den hjälp de behöver för att klara skolan. Metoderna som används i arbetet är litteraturstudier och fem intervjuer av föräldrar till Damp- diagnostiserade barn..

 In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Denna uppsats belyser den Debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

This Master's thesis concerns the public library as a public meeting place. Our aim has been to find out why and how the library as a social meeting place has been discussed within the Swedish library community and if there has been a constant core in the discussions from the mid 70's and up to the present day. In order to do this we apply a place and space-perspective. The result of the study is that the core of the said discussions concerning the library as a meeting place is to create belongingness. This is the reason why the library community has an interest in the public library's function as a meeting place with the idea that people, by using the public library in that aspect, may experience a feeling of belonging to the society.

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning.

Denna uppsats handlar om en Debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och Debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för Debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Denna undersökning syftar till att kartlägga utbredningen av aktivitetsbaserade kalkyler i sydsvenska processindustrier. Vidare vill vi, i tre av dessa företag, djupgående beskriva och analysera de kalkylmetoder som dessa företag använder sig av. Uppsatsen är tudelad. Först har en enkätundersökning använts för att kartlägga utbredningen av ABC-användare i det sydsvenska näringslivet. För att få en djupare förståelse för företagens kalkylerande har sedan personliga intervjuer genomförts med tre företag från kartläggningsstudien.