Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter.Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling.Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år.

SyfteSyftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen:Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande?MetodStudien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat.ResultatResultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande.

Inledning: I Sverige krävs att läkare bedömer samband mellan sjukdom och nedsatt arbetsförmåga för rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. I många länder avgörs arbetsförmåga av försäkringstjänstemän genom bedömningsinstrument. Arbetsförmågebedömningar vid komplicerade och långvariga sjukfall sker ofta inom företagshälsovård genom multiprofessionella team enligt en biopsykosocial modell.Syfte: Att utvärdera våra egna teamutredningar efter två år för att se om och hur vi lyckades förutsäga arbetsförmåga hos långtidssjukskrivna. Syftet var också att dra lärdomar inför framtida bedömningar. Undersökt grupp, metod: 42 individer, elva män och 31 kvinnor som under våren och sommaren 2007 deltog i kombinerade försäkringsmedicinska- och arbetslivsinriktade utredningar följdes med en enkät två år senare.

Bakgrund: År 2012 beräknades ca 200 000 svenskar leva med symtomgivande hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år och tillståndet ökar väsentligt risken för att dö i förtid. Patienter med hjärtsvikt kräver en kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en god egenvård. Genom att sjuksköterskan uppmärksammar individens upplevda situation erhålls viktig information för hur omvårdnaden ska utformas.Syfte: Belysa människors upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv kvalitativa studier. Studierna sammanställdes och analyserades för att besvara syftet.

Vårdkultur inom en avdelning skapas huvudsakligen av personal med bestämda arbetstider under längre tid, men också av olika patienter som vistas där dygnet runt och deras närstående, som vanligen vistas på avdelningen kortare delar av dygnet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever vårdkultur inom sluten psykiatrisk vård och hur de påverkas av den. Tolv legitimerade sjuksköterskor som arbetade inom sluten psykiatrisk vård med olika lång anställningstid intervjuades individuellt med båda författarna närvarande. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade två teman: Professionellt begränsad som tolkades vara innehållet i kategorin: Att befinna sig inom gränser. Det andra temat var: Fostra patienter och odla gemenskap som tolkades vara ett övergripande innehåll i de två kategorierna: Att det finns tid till omvårdnad men den används till annat och att tyst se makt utövas för att solidaritet och gemenskap värderas högt.

Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys.

Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett område som under de senaste åren blivit allt vanligare, både rikstäckande såsom Sjukvårdsrådgivningen och lokalt inom t.ex. primär- vård. Idag, år 2011, kan nästan alla invånare i Sverige nå hälso- och sjukvården via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrådgivning innebär att bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vårdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård genom att ställa frågorna: vilka svårigheter och begränsningar finns det i telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård och vilka strategier och stöd använder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svårigheter och begränsningar? Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de två största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001.Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som går att utläsa i rapporteringen mellan de båda konflikterna, vilka faktorer som påverkar rapporteringarnas vinkel, samt på vilket sätt vinkel rapporteras.Studien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrån tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjälp av kvalitativ textanalys.Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig när tidningen har egna reportrar på plats. Då det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade området tenderade rapporteringen fokusera på humana och civila aspekter. När tidningarna inte hade en utsänd reporter var i stället militären den primära källan och fokus låg då på militär överlägsenhet.Uppsatsens teoretiska ram är baserad på Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskälla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna.Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förändrats och närmat sig fredsjournalistik över tid, dels på grund av ökad användning av sociala medier och dels på grund av ökad forskning om förutsättningar för fredlig lösning av konflikter.Studien visar att det skett begränsade förändringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de år som undersökts.

Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är döden en oundviklig företeelse och omhändertagandet av patienter i det palliativa skedet är en del av yrket. Döden väcker också starka känslor som kan vara svåra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vårda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan ställs inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne måste finna strategier för att hantera de uppkomna känslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera känslomässig stress vid omvårdad av svårt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård.

Bakgrund: Mörkertalet bland kvinnor som utsätts för våld i nära relationer befaras vara stort då våldet ofta sker i det privata. Våldet kan vara en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Detta samhällsproblem är också ett folkhälsoproblem då det ger uttryck i en sämre hälsa. Våldet kan bidra till fysiska, psykiska samt psykosomatiska besvär och sjukvården har en betydande roll i att identifiera dessa kvinnor.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever bemötandet från sjukvården.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts och grundar sig på tolv vetenskapliga originalartiklar. Artiklar har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Friåret gick i korthet ut på att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet från arbetet under 3-12 månader och därmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes ställe. Den allra första försöksverksamheten med friår i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och år 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friåret i hela landet. Efter regeringsskiftet år 2006 beslutades det dock att friåret från och med den första januari 2007 skulle avskaffas. Människan är att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar måste fördelas på de olika arbetsområden, samt till vila och rekreation.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.