I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de då ut? Min empiri består av tre av de mest utlånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek 2007; Känner du Pippi Långstrump, Näpp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har använt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess beståndsdelar för att få en inblick och djupare förståelse i vad bilden vill säga.

Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området.

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet.

Just nu pågår stora förändringar i byggbranschen. Kostnaderna för att bygga är idag för stora och branschen letar efter nya metoder för att effektivisera byggandet och minska kostnaderna. Genom att använda sig av den relativt nya Building Information Modeling-tekniken (BIM) öppnar sig flera nya dörrar för vad som är möjligt.BIM är kort sagt en digital modell där all information för hur ett byggprojekts utformning, konstruktion, utrustning och förvaltning ska hanteras. En gemensam modell skapas som arkitekten, byggnadskonstruktörer, vvs-konstruktörer, el-konstruktörer och förvaltare har tillgång till. Ändringar som görs i modellen blir direkt synliga för de andra parterna.Den gemensamma modellen ligger lagrad på en gemensam server för att underlätta kommunikationen.I produktionen har man mycket att vinna av BIM.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten är väsentligt för landskapsarkitekter. Mänskliga figurer, så kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder och spelar där en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de människor som representeras i landskapsarkitekters perspektivbilder inte överensstämmer med de verkliga demografiska strukturerna i Sverige. Personer med utländsk bakgrund, äldre, funktionshindrade och personer som bär kläder som tyder på religionstillhörighet är underrepresenterade i bilderna. Skalfigurer förstärker därför en vedertagen norm i samhället om att de flesta svenskar är vita, unga och utan synliga funktionshinder.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen.

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara.

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet.Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum.

I uppsatsen behandlas William Shakespeares komedi Twelfth Night. Dramat publicerades för första gången 1623 och innehåller, på samma sätt som många av hans tidigare komedier, motiv som förväxlingar och sökandet efter en sann kärlek. Intrigen bygger på att människor på grund av en förklädnad inte känner igen varandra. I det här fallet är det en ung kvinna, Viola som får omgivningen att tro att hon är man.   Shakespeares Twelfth Night är uppbyggd genom en komposition av olika teman och jag har undersökt hur han har motiverat sina motiv kärlek och musik och genom dessa skapat dramats lyckliga slut.