Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.

Studien behandlar kompetensutveckling och lärande i arbetslivet genom upplevelser från individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lärande ökar samtidigt som forskning kring planerat lärande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nämns mindre. Studiens syfte är att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lärande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.

Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhåller sig, är att sväva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. Sådana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berättelser om det inträffade. En berättelse är en skildring av ett händelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller påhittade händelser. Genom berättandet fångas helheten upp och återskapar upplevelser och känslor.

Syfte: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna påverka djupseendet.Metod: Mätningarna genomfördes på tre meters avstånd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jämförande mätningar mellan bruna Suncovers från Polaroid, gråa Suncovers från Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes på 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer visusskillnad mellan ögonen än 0,1 med en synskärpa över 0,9 Snellen-visus.Resultat: Utan solglasögon var medelvärdet på stereoseendet för försökspersonerna 16,0´´ ± 10,7´´. Med polariserande Suncovers blev det en försämring, denna försämring var 2,8´´ med gråa Suncovers (p = 0,08) och 5,4´´ med bruna Suncovers (p = 0,02).Slutsats: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försämring i jämförelse med utan Suncovers även om skillnaden var liten. Att det är en större påverkan med bruna Suncovers än med gråa kan möjligtvis bero på att de bruna till skillnad mot de gråa absorberar våglängderna ojämnt över det synliga spektrumet..

Studien behandlar kompetensutveckling och lärande i arbetslivet genom upplevelser från individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lärande ökar samtidigt som forskning kring planerat lärande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nämns mindre. Studiens syfte är att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lärande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om kartläggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus på barns språkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstående syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen är svårdefinierade och svåra att skilja åt.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet då det vissa kallar för kartläggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsätt på begreppen både påverkar hur de ser på sin yrkesroll och den rådande verksamheten.

Denna studie ämnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet är att undersöka hur coaching kan hjälpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen är att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmässigt ut med förutsättning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall är att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Detta examensarbete har arbetats fram under våren 2008 och dess syfte har varit att se hur man kan använda tre- och fyrdimensionella dataverktyg för att få en så effektiv montering av massivträstomme som möjligt för hus typ B1a på Valö Fyr.Inför skrivandet av denna rapport gjordes en litteraturstudie om trä, massivträelement och Building Information Model (BIM). Utifrån tvådimensionella (2D) ritningar från arkitekten modellerades ett komplett tredimensionellt (3D) hus av typ B1a på Valö Fyr. Sedan från konstruktörens ritningar gjordes en 3D- modell av massivträstommen. Denna modell blev sedan grunden för den fyrdimensionella (4D) visualiseringen för montaget av stommen. I 4D är tiden den fjärde dimensionen.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta.

BakgrundI vår bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Barn lär av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt återkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen känslomässiga band till den och känner sig trygga där.SyfteVårt syfte är att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, då de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare är känd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, där vi observerat barn från två förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. Två observationer per grupp har utförts, då vi med hjälp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö på platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de båda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse använder sig i mycket större utsträckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jämfört med gruppen som sällan går till naturmiljö..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de skäl som motiverar äldre människor att motionera och att undersöka hur tillgången till idrottsanläggningar påverkar deras motivation till motion. Metod: Tio äldre människor (60-72 år) intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultaten av intervjuanalysen bidrog till att identifiera flera huvudteman som skäl till att motionera. Dessa teman är: Fysiskt välbefinnande, Psykiskt välbefinnande, Socialt tillhörighet, Synliga resultat och Ändrade livsförhållanden. Resultaten visade också att närheten till idrottsanläggningar är av stor betydelse för äldres motivation till motion. Slutsats: Sammanfattningsvis tycks äldre människors motivation till motion vara knuten till deras känslor inför dem själva, de positiva effekter motionen hade på deras hälsa och andra aspekter av deras liv. Studiens resultat bidrar med förslag till åtgärder som kan vara viktiga att tillämpas som motivationsfaktorer. Dessa förslag kan hjälpa att motivera äldre människor att motionera..

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsättningar, till exempel med gångvägar för att gå på eller med hinder för att markera gränser. Utanför det planerade vägnätet går det att skönja ett, ibland nästintill osynligt, tillägg i nätverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser där människor har funnit en mer naturlig väg att gå. Fotgängare förflyttar sig dagligen via det nät av stigar och genvägar som trampats upp av många innan dem. Vi har undersökt de genvägar som synliggör hur fotgängare förflyttar sig på platser som inte är specifikt utformade för det. På så sätt har vi kunnat vidga vår förståelse för genvägar, var de uppkommer och hur människor väljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delområden längs Lorensborgsgatan.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.