Syftet med denna uppsats är att titta närmare på i vilka sammanhang och under vilka former pedagogerna arbetar med matematiken i fyra förskolor. Vi gör även en jämförelse mellan den traditionella förskolan och Montessoriförskolan utifrån Vygotsky och läroplanen. För att ta reda på detta besökte vi fyra olika förskolor för att göra intervjuer och observationer. Genom vår undersökning fick vi reda på olika sätt som förskolorna arbetade med att synliggöra flera av matematikens delar och inte i första hand räknande av antal. Problemlösning, geometri, sortering och klassificering är bara ett urval av vad pedagogerna arbetade med.

SammanfattningSyfte och frågeställningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden. Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport. Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från de fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare..

Syftet med denna studie var att få en inblick i vad som menas med konflikträdsla, vilka former konflikträdsla kan ta och vilka strategier konflikträdda använder sig av. I artiklar och litteratur används inte ordet konflikträdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda på om det bara är konfliktundvikande strategier konflikträdda använder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.

Syftet med vårt arbete var att undersöka den personliga kontakten mellan lärare och föräldrar. För detta har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkäterna besvarades av föräldrar till barn i fyra klasser i skolans tidigare år. Intervjuerna genomfördes med lärare i dessa fyra klasser. Resultatet av vår undersökning visar att lärare och föräldrar överlag är nöjda med den personliga kontakten.

AbstractVad ger ett argument mandatet att kallas rättsligt? Uppsatsen söker svara på frågan om hur icke-formella argument ska hanteras, särskilt med fokus på ett domarperspektiv. Som teore-tiskt avstamp jämförs ett polycentriskt synsätt på rättsordningen med en mer traditionell syn på rättskällorna. Den teoretiska grunden används sedan för att jämföra vilka konsekvenser de olika perspektiven får i en konkret hantering av icke-formella juridiska argument, medvetna och omedvetna. För att göra diskussionen mer gripbar används, i del tre, den tvärvetenskapli-ga inriktningen terapeutisk juridik för att exemplifiera argumentationen.Tre nyckelaspekter genomsyrar arbetet.

 Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag någon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anställda till att prestera goda resultat men också att göra företaget till en både framgångsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller långsiktiga. Företag och marknaders förutsättningar kan ändras under konjunkturnedgångar vilket påverkar företagens målsättningar och strategier.Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anställda under konjunkturnedgångar.Metod: Studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi?strukturerad intervjumetod då vi intervjuade fyra chefer från fyra olika företag.Slutsats: företagen väljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att påverka relationen mellan företag och anställda.

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer med lätt eller måttlig hörselnedsättning uppfattar möten med personal inom den öppna och slutna hälso- och sjukvården med fokus på kommunikation. En intervjustudie med kvalitativ grund, som bestod av fyra deltagare med nedsatt hörsel, genomfördes. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant varefter texten kom att analyseras med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Fyra beskrivningskategorier framträdde; Att leva med hörselnedsättning, Att påverkas av miljön, Att känna förståelse ger bekräftelse och Att känna sig osynliggjord. Studiens resultat visade att med en ökad kunskap och en större förståelse för denna patientgrupp, skulle möjlighet till ögonkontakt, läppavläsning, samt tillgång till en adekvat miljö kunna åstadkommas.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem.

I dagsläget är affärssystem en central del av nästan alla verksamheter. Kraven från de olika typerna av verksamheter varierar över ett brett spektrum och affärssystemleverantören ställs inför dilemmat att systemet ska levereras snabbt och till ett lågt pris. Majoriteten av IT-projekt upplevs som misslyckade. Syftet med denna rapport är att studera hur man kan undvika bristfälliga systemleveranser ur ett tredimensionellt perspektiv. De tre dimensionerna innefattar perspektiven från en leverantör, en beställare och en användare från beställarens verksamhet.Vi har till en början sammanställt en bakgrundsbeskrivning som lett oss vidare mot att identifiera relevanta teoriområden.

Uppsatsens syfte är att undersöka läsmiljöns betydelse för att skapa läslust. I forskningsbakgrunden behandlas miljöns betydelse, material och lokaler samt vikten av hur böckerna i miljön presenteras och placeras. Dessutom tar vi upp val av böcker, barnens delaktighet och lärarens förhållningssätt som delar i det vi valt att kalla läsmiljö. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning vars syfte var att undersöka hur läsmiljön ser ut på fyra olika förskolor. På samtliga förskolor har enkäter, intervjuer och observationer använts.

Studiens grund ligger i att ämnet idrott hälsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsämnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det är skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som är lämpliga, där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med studien var att kartlägga fyra idrottslärares uppfattningar, från fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslärare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslärarna var deras positiva inställning till inkludering av elever med rörelsehinder.

Studiens huvudsyfte är att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmåga,visuell uppmärksamhet och språkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jämfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende på kön,handpreferens och ålder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmärksamhet, språkprocessande samt besvarade frågor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.