Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? MetodMetoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande.

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har länge varit ett debatterat ämne, detta på grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sårbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och värderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. Tillgångar och skulder skall värderas till verkligt värde. När en aktiv marknad för handel existerar värderas dessa till marknadsvärde, i de fall där en aktiv marknad saknas kommer värdering att göras utifrån uppskattningar och värderingstekniker.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende främmande språk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra områden: hur skolsystemen ser ut, vilka språk som läses i skolorna, på vilken skolnivå som språkstudierna påbörjas samt vilka yttre styrmedel som används för att främja språkstudier. Undersökningen är av kvalitativ art och baseras på texter som finns tillgängliga på Internet. Skolsystemen i de fyra länderna är likartade, både i fråga om antal år samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en särställning i alla länderna och är obligatoriskt i alla undersökta länder.

Vildbiet guldsandbi (Andrena marginata F.) har en central roll i jordbrukslandkapet som en viktig pollinatör av grödor och vilda växter. I Sverige hotas artens fortlevnad av biotopförlust, habitatfragmentering och födobrist. En av de viktigaste näringskällorna är växten ängsvädd (Succisa pratensis M.) som tidigare var vanligt förekommande men som nu minskar i sin utbredning. Syftet med denna studie var att utreda om populationsstorlekarna av guldsandbi och ängsvädd är relaterade. Guldsandbinas observationsbaserad populationsstorlek uppskattades samt att ängsväddens bestånd inventerades vid fyra lokaler i Övre Klarälvsdalen, i norra Värmland.

En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI.

Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka vilka faktorer som lärarna anser är centrala för att arbetet med Grön Flagg ska leva vidare i skolverksamheten. Studien är en fallstudie av kvalitativ art, där intervjuer, observationer och dokumentanalys har kombinerats. Studien har utförts på två olika skolor. Resultatet av studien visade att det fanns fyra olika faktorer; pedagogernas miljöintresse, skolornas närmiljö, drivande person samt arbetssätt, som pedagogerna ansåg vara viktiga för att driva Grön Flaggprojektet vidare på skolorna. Våra slutsatser är att det är pedagogernas miljöintresse som legat till grund för starten av Grön Flagg och att skolans närmiljö påverkat pedagogernas syn på att förmedla miljömedvetenhet till eleverna.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet.

Syftet med den här undersökningen är att belysa lärare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill också undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjälp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, två lärare och två studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. Från intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och främja elevens musikaliska utveckling. De båda studenterna hävdade att ett musicerande som sker via gehöret är mer fritt och personligt, men vidhåller också att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts. Resultatet har framkommit genom nio stycken kvalitativa artiklar som svarar mot syftet.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen..