Syftet med denna undersökning är att utifrån ett språkperspektiv undersöka hur bronies identitet konstrueras i relation till andra grupper i några artiklar om dem. Teoretiska perspektiv som underbygger studien är att normbrytare synliggör normer och att maskulinitetsnormer kan kopplas till de hegemoniska maskulina ideal som män positioneras kring. För att uppnå syftet studeras åtta tidningsartiklar med analysmetoden membership categorization analysis (MCA). Resultatet blev att bronies identitet konstruerades i relation till grupperna vuxna och unga män, nördar, föräldrar, näthatare, bögar och tjejer. Bronies relateras till dessa kategorier med att ibland tillhöra dem, men ibland med att inte tillhöra dem.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp människor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, män, kvinnor, elitpersoner och personer från allmänheten. Vi undersökte också vilka typer av frågor som reportern ställde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frågorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vår analys fick vi ett resultat som visade att männen fick mer utrymme än kvinnorna i webb-programmet.

Syftet med vår uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, påverkar de olika maktgrupperna i den svenska ägarmodellen. Vi vill i vår studie studera om koden kommer att påverka den maktstruktur som idag kännetecknar Sverige med starka och inflytelserika ägare.Vi använder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjälpa oss att mäta vad svensk kod för bolagsstyrning har för påverkan på de olika maktgrupperna. Utifrån denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels från de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vår analys har vi kommit fram till att inte någon av de tre grupperna påverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte är att skapa en väl avvägd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, ägare, styrelse och verkställande ledning.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Läroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i såväl övergripande mål samt specifika mål för olika ämnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, något som skolan strävar efter. Vidare lyfts problem med lärare och elevers osäkerhet inför denna form av undervisning tillika så problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i två klasser, årskurs åtta och nio, där vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna.

Hur valet av karriär ter sig för individen har varit ett forskningsfält i ca. 100 år. Syftet med studien var att undersöka föräldrars, kamraters, studievägledares, statusens och självförverkligandets påverkan på gymnasie- och yrkesvalet för elever i nionde klass. Likheter och skillnader mellan yrkesgymnasieintresserade och högskoleintresserade elever undersöktes utifrån faktorerna. Fem yngre män och tre yngre kvinnor i årskurs nio som gjort sitt val till gymnasiet valdes ut till intervjuer.

BAKGRUND: Datoranvändningen i samhället ökar och det har visats att datoranvändning är associerat med självupplevda ryggbesvär hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrågat forskning på hållningens samt datoranvändningens effekter på muskuloskeletala besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i hållning samt upplevda besvär mellan fysiskt inaktiva unga män med hög datakonsumtion och fysiskt aktiva unga män med låg datakonsumtion i årskurs tre på gymnasiet. METOD: Tjugo unga män rekryterades till en fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjälp av Bunkans hållningsstatus i stående samt ett frågeformulär om besvär från rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsställande hållning än den inaktiva gruppen.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt.

Familjen är i förändring. Kärnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad är att barnen fått alltmer utrymme, plats och bestämmanderätt. Begreppet "curling" har blivit känt och begreppet hänvisar till att föräldrar hjälper sina barn i så stor utsträckning att det inte blir bra för barnen.Studien avser att belysa hur föräldraskap och synen på det har förändrats (och om det har förändrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som påverkar till exempel tid? Studien bygger på tio intervjuer med fem föräldrar med barn födda 1980-1985 och fem föräldrarna med barn som är födda mellan 1995-2000.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se.