Sök:

Sökresultat:

600 Uppsatser om De didaktiska frćgorna - Sida 31 av 40

Estetiska dimensioner i sprÄkundervisning

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmÀnt utbildningsomrÄde som jag har haft de senaste tre Ären och Àven frÄn vikariat som ÀmneslÀrare. Erfarenheter om anvÀndning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska sprÄket och ocksÄ vÀckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska sprÄket och Àmnet spanska.  De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna.

Etikundervisningen i grundskolan

Vad Àr etik? Varför Àr det viktigt? Hur skall man gÄ till vÀga? Dessa didaktiska frÄgor Àr utgÄngspunkten i denna rapport.Det hÀr med etiska frÄgor har jag alltid tyckt varit intressant och nÀr jag sedan genomgick min grundskollÀrarutbildning upptÀckte jag hur viktigt det mÄste vara för barn att fÄ jobba med dessa frÄgor i skolan. Dessutom insÄg jag hur lite jag sjÀlv hade fÄtt av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral Àr tvÄ ord som ibland Àr svÄra att skilja Ät. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rÀtt/orÀtt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.

Film i religionsundervisningen - hjÀlp eller stjÀlp?: En studie i anvÀndandet av spelfilm i gymnasieskolans religionsundervisning

Denna uppsats Ă€r en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte Ă€r att utreda hur man som gymnasielĂ€rare kan anvĂ€nda spelfilm i undervisningen av religionsĂ€mnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillĂ€mpats bĂ„de för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och vĂ€rdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsĂ€mnet presenteras genom sĂ„vĂ€l dess förmĂ„ga att förmedla förstĂ„else för religion samt dess didaktiska potential.

Islamofobiska Äsikter i skolan : Didaktiska reflektioner över bemötande av elevers islamofobiska Äsikter

Uppsatsens syfte Ă€r att söka fram vanligt förekommande islamofobiska Ă„sikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara anvĂ€ndbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att anvĂ€nda textanalys som metod. UtifrĂ„n artikeln Muslimerna Ă€r vĂ„rt största utlĂ€ndska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hĂ€mtat de islamofobiska Ă„sikterna dĂ„ det finns goda skĂ€l att anta att artikeln ger röst Ă„t de mest vanliga frĂ€mlingsfientliga Ă„sikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka pĂ„ Internet. Det rör sig frĂ€mst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvĂ€llstidningarna.

En g?tfull siffra

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

SprÄksyn i förskolans observationsmaterial - LUS, RUS och TRAS ur ett första- och andrasprÄksperspektiv

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen LÀsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av sprÄkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhÄllande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys, med frÀmsta fokus pÄ observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken sprÄksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flersprÄkigt perspektiv. Genom att anvÀnda Vallberg Roth och MÄnssons (2010) didaktiska frÄgor undersöktes materialet utifrÄn vem som bedömn, vad för nÄgot som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

"Det Àr inget fotoalbum vi gör utan det mÄste finnas en tanke bakom" - en kvalitativ studie om förskollÀrares arbete kring portfolio i förskolan

BakgrundPortfolio anvÀnds för att synliggöra barns lÀrande och utveckling för barn, förskollÀrare och förÀldrar. Portfolion Àr ett hjÀlpmedel för att kunna följa barns lÀrandeprocess. Genom samspel med förskollÀraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion fÄ syn pÄ sitt eget lÀrande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lÀrande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.

Bruttor och broilers : stereotypa könsroller i en vÀrld dÀr bara fantasin sÀtter grÀnser

UtifrÄn fyra fantasybilder, vars gemensamma nÀmnare Àr att de förestÀller ett eller flera monster, av tre olika konstnÀrer och en konstruktivistisk syn pÄ kön stÀller denna uppsats frÄgan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frÄgestÀllning Àr att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur förestÀllningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte Àr att beskriva en modell för hur arbete med frÄgor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, frÀmst i gymnasieskolan, genom anvÀndande av just fantasybilder. Genom att stÀlla fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J.

LÀrares uppfattningar om IWBŽs (interaktiva tavlans) pÄverkan pÄ deras undervisning : En intervjustudie om teknik och didaktik

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar i samband med anvÀndningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lÀrare i grundskolan. För att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar stÀlldes följande frÄgor: Hur uppfattade lÀrare att IWB pÄverkar pÄ elevens lÀrande? Hur IWB pÄverkade pÄ lÀrares behandling av undervisningsinnehÄll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med anvÀndningen av IWB? Resultat visade att anvÀndningen av IWB skapade nya sÀtt att kommunicera med förÀldrar bÄde muntligt och med hjÀlp av den digitala IT-tekniken. AnvÀndandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och förÀldrar.

SkolÀmnet Historia: Vad? Hur? Och varför?: En historiedidaktisk studie över historieÀmnet i dagens skola.

HistorieÀmnet Àr ett komplext och vittomfattande Àmne, som trots sitt stora innehÄll och ambitiösa mÄlsÀttningar, paradoxalt nog har fÄtt ett allt mindre utrymme i skolan. Det Àr av denna anledning, angelÀget att lyfta frÄgor om Àmnets syfte, innehÄll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förstÄelse för historieÀmnets plats i skolan. FrÄgorna studien utgÄr ifrÄn Àr de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgÄng av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn pÄ Àmnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör strÀva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmÄgan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna dÄ, nu och sedan.

Skillnader och likheter. FörstÄelse av matematik i förskolan

SyfteStudiens syfte Àr att studera och kritiskt granska hur ett antal lÀrare uttrycker barns matematiska förstÄelse och hur forskare vÀljer att formulera sig i ett observationsprotokoll som tagits fram i syfte att beskriva barns matematiklÀrande. De frÄgestÀllningar som Àr knutna till syftet Àr hur matematik framstÀlls i observationsprotokollet, vilka matematiska och didaktiska kunskaper som dÄ krÀvs av lÀrare för att de ska kunna observera och beskriva barns matematiska uttryck och till sist, hur barnet och dess matematiska lÀrande konstrueras i observationsprotokollet.MetodJag har studerat observationsprotokollen med utgÄngspunkt i en reflexiv ansats. Detta innebÀr att jag vill förstÄ hur observationsprotokollet Àr utformat, hur lÀrarna uttrycker sig i det och hur de förstÄr dess innehÄll. BÄde dessa olika ?nivÄer? och relationerna mellan dem skall vara lika betydelsefulla.

Att vara, eller icke vara en reflekterande praktiker. : En undersökning om nÄgra förskolepedagogers didaktiska övervÀganden i den mÄngkulturella lÀrandemiljöns kontext.

The purpose of this paper is to investigate and to analyse didactic considerations and decisions made by pre-school teachers in the context of a multi-cultural pedagogical environment.The basic theoretical perspective is social constructivism, but notions from Donald A. Schön and John Dewey's theories of thinking and reflection have also informed the study; even Hans Lorentz' definition of a multi-cultural pedagogical environment has been employed as an analytic tool.The empirical study consists of a qualitative field study at a pre-school, where participatory observation and a group interview have been used in order to collect data. Those who participated were teachers at the pre-school.The results of the study, when analysed in accordance with the method, shows mainly three things. First of all that the teachers at the pre-school, in their didactic considerations, make use of the following methods of knowledge formation: knowledge-in-practice, reflection-in-practice, reflection on practice, reflection on knowledge-in-practice, and reflection on reflection-in-practice. Secondly, that no reflection particularly on the learning conditions in a multi-cultural pedagogical environment takes place.

Var det bÀttre förr? : En studie om lÀrares erfarenheter och tankar kring Lpo94 och Lgr11.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och pÄverkas av Lpo94 respektive Lgr11. HÀr nedan redovisas vÄra frÄgestÀllningar:Hur var det/Àr det att verka med respektive lÀroplan?Hur hjÀlper de olika lÀroplanerna att bedöma elevers kunskaper i Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka didaktiska konsekvenser menar lÀrarna att Lgr11 jÀmfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lÀrande?Metod:Vi har valt att intervjua 3st manliga lÀrare i StockholmsomrÄdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att fÄ en djupare förstÄelse av lÀrarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrÄn en intervjumall och spelades in.Resultat:Det vi kan sÀga efter genomförandet av studien Àr att samtliga lÀrare föredrar Lgr11 framför Lpo94 pÄ grund av att den nya lÀroplanen Àr tydligare och mer strukturerad.

LivsfrÄgepedagogik, En kvalitativ studie om lÀrares arbete med barns livsfrÄgor i grundskolan. The Pedagogy of Existential Questions, A qualitative study of teachers work with children in primary school life issues.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

Rektor - ett arbete av vIKT. Hur rektorer ser pÄ sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT som lÀromedel eller verktyg och SO- undervisning

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->