Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

Den moderna pedagogiken handlar om att ha en helhetssyn där fokus på inlärningssituationen inte enbart avser att en lärare med breda kunskaper, eller tillgång till fina läromedel innebär goda lärprocesser. Motivationen, miljön, individen, kunskapen är alla lika viktiga pedagogiska pusselbitar för att förmedla och befästa kunskap. I dagens gymnasieskola finns förutom de rent teoretiska programmen, vilka i sak är en förberedande utbildning för elever som ämnar läsa vidare vid universitetet också de yrkesförberedande programmen där målare, elektriker, snickare etc. erhåller en yrkesutbildning. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar har i första hand fokus på det efterkommande yrkeslivet, där huvuddelen av utbildningstiden består av karaktärsämnesundervisning.

Studiens syfte är att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartläggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs även i två gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv på de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjälp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de beräkningarna som krävs, men att det saknas en djupare förståelse för geometri, speciellt inom området area. Jämförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns någon större skillnad mellan eleverna. .

Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböckersom idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de störstaförlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer siginte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit uppsamtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganskastora skillnader.

Syftet med Detta arbete var Att undersöka och Beskriva Hur pedagogerna Arbetar för Att stimulera Språkutveckling bland tvåspråkiga barn på en Mångkulturell förskola som ligger i en Medelstor kommun i sydvästra Skåne. Vidare ville jag undersöka pedagogernas tankar kring tvåspråkighetens och modersmålets betydelse för språk-och identitetsutveckling. För Att Få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt öppna observationer under tre dagar. Resultatet Visar Att pedagogerna Arbetar Aktivt med språkutveckling och I sitt arbete Använder de sig av material som konkret t.ex. språkpåsar och språklådor.

Scenskifte är ett utvecklingsprojekt på uppdrag av Ystads Teater AB. Projektet har under våren 2005, i nära samverkan med teaterns styrelse och ledning, tagit fram koncept för Ystads Teaters verksamhet. Teatern har med hjälp av metoden Effektkarta förtydligat vad de vill skapa, varför verksamheten finns, för vem och hur resultatet ska åstadkommas. De viktigaste målgrupperna för Ystads Teater blev: Barn- och ungdomar, Dagens trogna publik, Arrangörer, Sällanbesökare och Näringslivet. Ystads Teater vill vara en magnifik helhetsupplevelse, öppen mötesplats, nav och symbol för scenkonst i sydöstra Skåne.

Detta arbete har som syfte att jämföra olika anläggningsföretag angående hur de jobbar med tidsplanering och uppföljning av tid inom företaget samt vad de använder för verktyg till denna arbetsuppgift. Metod för studien är en kvalitativ studie innebärande ett fåtal intervjuer. Anledningen till att författarna till detta arbete tycker att ämnet är intressant att studera är bland annat för att svenskar byter jobb relativt ofta och till största delen är det unga som byter arbete i större utsträckning än de äldre. Detta gör att det blir svårare att samla på sig en erfarenhetsbank då det krävs lång tid att samla på sig en sådan. Trots detta är erfarenhet ett viktigt redskap vid arbetet med tidsplanering inom anläggningsbranschen. Uppföljning en viktig del av ekonomistyrningen och vi vill ta reda på hur och om företagen jobbar med detta. Ekonomistyrning handlar om att sätta upp mål för att styra verksamheten eller företget framåt, för att se om detta har lyckats är uppföljning något som företagen bör jobba med. För att nå syftet med arbetet och för att kunna konstatera hur de olika företagen jobbar gjordes intervjuer med respondenter från sex stycken företag, alla verksamma inom anläggningsbranschen. Företagen valdes ut med fokus på hur många anställda de har.

Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser på nyttan med matematiken och den gjordes som en jämförelse mellan två olika program. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkät för att få reda på omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. Därefter genomfördes elevintervjuer för att få en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lärare kompletterade vår bakgrundsförståelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkätundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svårt att komma med exempel på vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Då Lpf 94 ersatte Lgy 70 förändrades gymnasieskolan genom att alla program blev treåriga. Kärnämnenas införande innebar att alla utöver karaktärsämnena läste gemensamma ämnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad än tidigare, eftersom kärnämnena till största delen är teoretiska. Tidigare forskning visar att elever på yrkesprogram oftare är negativt inställda till kärnämnena. Vårt syfte i detta arbete har varit att undersöka några fordonselevers förutsättningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

Huruvida det ska finnas en västerländsk kanon i skolan eller ej är ett omdiskuterat ämne. Från att ha varit en självklarhet i svenskundervisning och sedd som någonting berikande har den kommit att bli uppfattad som elitisk och uteslutande i vissa hänseenden. I den här uppsatsen diskuteras detta vidare genom att undersöka frågor som vad som egentligen är västerländsk kanon och vilken litteratur som ingår i den, varför man ska läsa denna litteratur, samt ta reda på verksamma lärares och elevers åsikter om kanons legitimitet i skolan.Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med två verksamma svensklärare på gymnasiet, samt fyra elever varav hälften läser studieförberedande gymnasieprogram, och den andra hälften yrkesförberedande dito. Undersökningen visade att lärarna hade både skilda åsikter men även kunskaper om kanons legitimitet i skolan; den ena var emot den, men använde sig av litteratur ur den, medan den andra förespråkade den. Elevernas kännedom om kanon var mindre, likväl stämde deras kunskaper om varför den är berättigad i skolan väl överens med rådande forskning som menar att den är allmänbildande, för vidare kulturarvet, och mer språkutvecklande än exempelvis populärlitteratur.

Skolverket menar att populärkultur, däribland dataspel, är användbara verktyg för att nå elevernas livsvärldar i religionskunskapsundervisningen.Den här uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrån följande frågeställningar:Får rätt och fel handling något utrymme i Mass Effect? På vilket sätt? Vad är rätt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmågor som är en del av religionskunskapens etikundervisning och i sådana fall på vilket sätt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jämförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhållningssätt; dessa är etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas också utifrån en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar här med teoretisk och kursplanemässig förankring.Undersökningen visar att flera av de områden som ska ingå i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att låta olika element i Mass Effect-spelen möta ämnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv både berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Rapporten syftar på att utvärdera två gratisprogram samt ett kommersiellt program för att övervaka servrar i en Windowsmiljö.I dagsläget är det viktigt för företag att servrar och tjänster är tillgängliga dygnet runt. Ett driftavbrott kan leda till förluster i både kapital och information. Detta kan motverkas genom att övervakningsprogram varnar tekniker när fel inträffar. Genom att få reda på problem i god tid kan risken för datorhaveri förebyggas.I undersökningen har övervakningsprogrammen utvärderats efter angivna punkter i en kravspecifikation. Utvärderingarna skedde genom att försöka få samma tjänster att övervakas i de olika programmen.

Examensarbetet handlar om att med hjälp av de kunskaper jag har skaffat mig under utbildningen till byggnadsingenjör visualisera hur en ombyggnad av ett befintligt hus kan komma att se ut. Den aktuella byggnaden utnyttjas idag till butiker på bottenplanet och kontor på andra våningen. I och med ombyggnaden kommer hela fastigheten bli en handelsgalleria.Min uppdragsgivare är Sonark Arkitektkontor AB som i sin tur arbetar på uppdrag av fastighetsföretaget Klövern AB. Som utgångsmaterial har jag haft arkitekternas första idéskisser samt gamla relationsritningar på fastigheten. Arbetet har jag utfört i programmen 3D Studio Max och Adobe Photoshop.Mitt arbete har utmynnat i exteriöra stillbilder och en kort filmsekvens inifrån byggnaden.