Sammanfattning Bakgrund Stråldosen vid en Datortomografiundersökning (CT-undersökning) kan vara 100 gånger större än vid en konventionell röntgenundersökning [1]. På 10 år har antalet CT-undersökningar nästan fördubblats [2], vilket också innebär att stråldosen till patienterna ökar [1]. Bröstkörtlarna är ett av de mest strålkänsliga organen och är därför viktiga att skydda [3, 4]. Material som dämpar röntgenstrålning kraftigt och som lämpar sig för strålskydd är t.ex. bly och vismut [5].

Röntgenläkarna väljer ofta att byta undersökningsteknik för att fastställa misstänkt patologi som inte går att diagnostisera med en metod. Vid röntgenundersökningar av sinus (bihålor) så kan läkaren välja mellan konventionell röntgen eller en Datortomografiundersökning. Skälet är att diagnoser som tumör, benpåverkan eller ansiktstrauma inte avbildas lika bra med den konventionella metoden. Syftet med den här studien är att jämföra datotomografi och konventionell röntgen vid sinusundersökningar, vilka för och nackdelar som de olika metoderna har, hur bildinformationen och diagnostiken skiljer sig, vilka risker som finns med joniserad strålning samt vilka biologiska effekter strålningen har på människan. Intervju har gjorts med odontologi läkare som berättat om för och nackdelar med de olika metoderna, och litteratur och artiklar har gett kunskap för att komma fram till resultatet.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

Traumaundersökning med Datortomografi (trauma-DT) är en viktig metod för att snabbt och precist kunna identifiera och utesluta skador vid trauma. Vid en trauma-DT undersöks hjärna, halsrygg, samt därefter thorax och buk med intravenöst kontrastmedel. Då denna undersökningsmetod använder sig av joniserande strålning måste onödiga undersökningar undvikas, och alternativa metoder med lägre eller ingen stråldos övervägas. Litteraturöversiktens syfte var att undersöka berättigandet av trauma-DT. I studien ingår 17 vetenskapliga artiklar.

Röntgenstrålning påverkar kroppen negativt, både deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstå. En undersökning på en datortomograf genererar mycket strålning och användningen av datortomografen ökar. Vissa organ är mer strålkänsliga och de bör skyddas när de utsätts för röntgenstrålning. Syftet med litteraturstudien var därför att studera vilka fysiska strålskydd som finns tillgängliga vid en Datortomografiundersökning samt dess inverkan på patientstråldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av två frågeställningar: hur mycket minskar stråldosen vid användning av fysiska strålskydd och hur påverkar de fysiska strålskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjälp av formade sökord, på två olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ettarbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilkenproduktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information ärhämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår frånsammanställda fakturor och verkliga tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsväggar inte är stor.

Vid diagnostisering av halskärlsstenos återfinns olika preferenser på metoder från sjukhus till sjukhus. Denna studie hade som mål att undersöka vilken av dessa två modaliteter, MRT och DT, som hade mest vetenskapligt stöd för diagnostiseringen av halskärlsstenos. Syftet med studien var att via en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt försöka framhäva vilken av de två modaliteterna som är optimal för att diagnostisera halskärlsstenos. Litteraturöversikten utgick ifrån en framställd frågeställning efter förstahandsgranskning av relevanta artiklar; Vilken modalitet är mest tillförlitlig gällande diagnostiseringen av carotisstenos? Litteratursökningen genomfördes och fann 11 artiklar efter granskning som passade för den utsatta frågeställningen.

Datortomografiska (DT) undersökningar har tenderat att öka med tiden. Patienter som genomgår DT-undersökningar utsätts för joniserande strålning, vilket kan leda till strålningsinducerade skador. Ett strålhygieniskt tänk är en förutsättning för att optimera stråldos vid DT-undersökningar. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa olika stråldosreducerande åtgärder och dess relevans vid DT- undersökningar. Utifrån syftet utformades frågeställningarna: Har stråldosreducerande åtgärder någon betydelse? Vilka stråldosreducerande åtgärder finns? Totalt har 12 artiklar inkluderats, 7 evidensbaserade artiklar och 5 litteraturöversikter, som alla varit publicerade de senaste 3 åren.

Lungröntgen är en av de vanligaste röntgenundersökningar som görs i Sverige. Många gånger vid vanlig lungröntgen kan patologiska förändringar bara misstänkas så då används Datortomografi (CT) undersökning av thorax som komplettering. Detta ger en ganska hög stråldos till patienten. En ny teknik, digital tomosyntes har visat sig kunna ge klart bättremöjligheter att ställa diagnos vid flera sjukdomstillstånd än vanlig lungröntgen utan att ge anmärkningsvärd högre stråldos. Några studier har visat att behovet av CT undersökningar kan reduceras med hjälp av denna teknik, vilket ger klart lägre stråldos till patienten.

Bakgrund: Cirka 60 % av alla människor upplever ryggsmärtor med eller utan ischiasproblem under sin livstid. En buktande disk kan orsaka svår smärta. Den kliniska diskbråcksdiagnostiken är god och behandlingen oftast konservativ. Trots det är radiologiska undersökningar med MRT vid diskbråcksdiagnostik mycket vanligt förekommande.Syfte: Syftet är att undersöka nyttan med en magnetisk resonanstomografiundersökning vid diskbråcksdiagnostik.Frågeställningar: Stämmer fynden, funna vid en MRT undersökning med den kliniska bilden hos diskbråckspatienter? Vilken ytterligare information ger den radiologiska, MRT undersökningen utöver den kliniska undersökningen vid diskbråcksdiagnostik? Metod: Detta är en litteraturstudie som inkluderar tolv, vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet.

Det finns i nuläget tre olika undersökningsmetoder som man använder vid misstanke om cancer och förändringar i colon. Dessa tre är Koloskopi, konventionell colonröntgen och CT-kolografi. Eftersom vårat område är begränsat till röntgen så valde vi att jämföra CT-kolografi och konventionell colonröntgen. Vi ville ta reda på för- och nackdelar med de olika undersökningarna och hur stråldosen påverkas vid byte från den ena metoden till den andra. Vi började med att leta litteratur, vetenskapliga artiklar och information på Internet.

Bakgrund: Intracerebral hjärnblödning (ICH) står för omkring 20 % av alla cerebrovaskulära sjukdomar och uppkommer oftast snabbt, vanligtvis i samband med aktivitet. Är blödningen stor kan hjärnans mittstrukturer flytta på sig, vilket i värsta fall kan leda till koma eller döden. Datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MR) är idag de vanligaste radiologiska undersökningsmetoderna för att upptäcka en ICH. Syfte: Att jämföra CT och MR vid diagnosticering av ICH, för att ta reda på respektive undersökningsmetods för- och nackdelar och därför kunna avgöra vilken metod som är att föredra vid diagnosticering av ICH. Metod: En litteraturstudie baserad på artiklar funna i databasen PubMed genomfördes, där åtta artiklar hittades vid sökning. Två artiklar hittades vid en manuell sökning. Resultat: MR är bra i ett tidigt stadium vid ICH. Gradient echos (GRE) roll vid MR verkar vara bra vid undersökning av ICH, men är likvärdig med CT, däremot tyder det på att GRE är mer noggrann än CT vad gäller mätning av blödningens volym, då den mätta volymen visar sig bli större med GRE än med CT däremot kan CT vara mindre tillförlitlig vid små ICH. Konklusion: Denna litteraturstudies resultat tyder på att MR är en säkrare diagnostisk metod vid ICH än CT, däremot krävs större studier inom detta område för att kunna dra en definitiv slutsats. .

AbstraktInledning: Coloncancer är en cancersjukdom med stor utbredning i hela världen. Riskfaktorer kan bl.a. vara ändrade kost och levnadsvanor. Bakgrund: Symtom vid coloncancer kan vara blodig och slemmig avföring, diffusa magsmärtor och även anemi. Som första del i en utredning görs ofta en rektoskopi, därefter går undersökningen ofta vidare med en koloskopi alternativt CT- colon.Syfte: Syftet är att ta reda på om CT- colon är lika bra eller bättre på att påvisa polyper i colon jämfört med koloskopi.Frågeställning: Vilken metod är bäst på att diagnostisera polyper i colon, koloskopi eller CT- colon?Metod: Detta är en litteraturstudie.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.