Syftet med vÄr studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundlÀggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vÄr studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvÄrigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi anvÀnt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fÀlt. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som Àr verksamma i grundskolans tidigare Äldrar (Är 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas instÀllning till begreppen allmÀnna matematiksvÄrigheter och dyskalkyli samstÀmde och att det förekommer elever i skolan som har svÄrigheter att lÀra sig matematik.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förÀndringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat vÄld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig nÄgot ifrÄn varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt Ätta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjÀnst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick frÄn att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsÀtt, skulle kunna anvÀndas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvÄld.Det mest framtrÀdande resultatet var att det inte fanns nÄgon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förÀndra grundproblemet, d.v.s. hederstÀnkandet i familjerna. DÀremot kom det fram frÄn samtliga respondenter att de kÀnde igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket sÀkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har ocksÄ beskrivit att en stor svÄrighet Àr att hedersförtryck oftast Àr sanktionerat av ett kollektiv, vilket Àr vÀldigt frÀmmande för det svenska samhÀllet dÀr vÄld mot familjemedlemmar nÀstan alltid utförs av en gÀrningsman.

FrÄn ett intresse för realism och krigets estetik kommer detta examensarbete. Det bestÄr av ett 3D-grafikst verk i form av en 3D-modell av vapnet Mp40 och ett pedagogiskt inriktat verk i form av en handbok. PÄ grund av rapportens tekniska natur du som lÀsare ha en del kunskap pÄ omrÄdet men för att hjÀlpa situationen finns en begreppsförklaring att tillgÄ i kapitel 3.6 Begreppsförklaring.Med aktuella metoder och programvaran Maya 2009 64-bit (Autodesk, 2008) skapades den högupplösta modellen utifrÄn tvÄ typer av referenser, profilbilden och förstÄelsebilden. Med hjÀlp av en omfattande referensdatabas kunde modellens realism och detaljrikedom bevaras. Genom olika processer skapades sedan den lÄgupplösta modellen för slutgiltig generering av normal map[1] och textur.

Studien undersöker samband mellan gymnasielÀrares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras pÄ gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielÀrare har. Samtliga data kommer frÄn en anonym webbaserad enkÀtundersökning som besvarades av 62 gymnasielÀrare pÄ olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen Àr att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre Àn Àldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling Àn manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lÀrplattform som tvÄ av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmÄgan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Detta examensarbete skrevs under vÄren 2009. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att en informatör pÄ Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlÀnda barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vÀnder sig till LÀrarutbildningen Àr att han Àr intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgÄngspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som pÄ olika sÀtt berör nyanlÀnda barns situation i Sverige.

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men fÄ matematiklÀrare verkar anvÀnda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu nÀr eleverna har tillgÄng till varsin dator. De forskningsfrÄgor som besvaras i undersökningen berör gymnasielÀrares anvÀndning och syn pÄ datorstöd samt vad som krÀvs för att lÀrare ska anvÀnda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklÀrare pÄ gymnasiet intervjuats. Resultatet Àr att nÀr datorstöd anvÀnds i matematikundervisningen sÄ Àr det frÀmst lÀraren som anvÀnder datorn, och dÄ till att demonstrera, ÄskÄdliggöra svÄrritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa pÄ de förÀndringar som sker.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

SammanfattningDen hÀr studien Àr baserad pÄ intervjuer av sex ungdomar i MÀlardalsomrÄdet. Ungdomarna har lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr nÀr det pedagogiska stödet sÀtts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svÄrigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.Undersökningen bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval dÀr kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna Àr mellan 12 och 21 Är, tre pojkar och tre flickor. Vissa jÀmförelser mellan könen har dÀrför kunnat göras dÀr en slutsats Àr att pojkarna har fÄtt tillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel medan flickorna inte har det.

The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

Detta examensarbete bygger pÄ en undersökning gjord i en Är sju samt  en Är nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrÄn ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar anvÀnder idag. FrÀmst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lÀrare i sin undervisning kan utnyttja och anvÀnda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det Àr nÄgot som eleverna naturligt ÀndÄ anvÀnder. Detta Àr en intressant frÄga eftersom sociala medier tycks fÄ en allt större plats i vÄrt allt mer digitaliserade samhÀlle dÀr mycket information finns att tillgÄ pÄ internet..

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.