Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Denna uppsats Àr skriven med syftet att belysa elevers Äsikter inom omrÄdet pedagogiskt ledarskap i klassrummet. Detta undersöks genom en kvantitativ enkÀtundersökning besvarad av 107 elever i Ärskurs 6 i Malmö. FrÄgestÀllningen som gav upphov till undersökningen Àr: Vilken typ av ledarstil föredrar elever och vad pÄverkar deras motivation i skolarbetet? Vi presenterar vÄrt resultat i deskriptiv statistik och anvÀnder oss av behavioristisk samt humanistisk teori för att analysera vÄra resultat. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna trivs bÀst med en humanistisk ledare men finner motivation i de typiska behavioristiska förstÀrkningarna sÄ som beröm och till viss del bestraffning..

Syftet med denna rapport Àr att fÄ mer kunskap om hur digitala lÀromedel kan frÀmja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar tvÄ delar. Denförsta delen bestÄr i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras pÄ tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen bestÄr i att analysera tre olika programvaror med hjÀlp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se pÄ vilka sÀtt programvarorna frÀmjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen Àr mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlÀtta matematikundervisningen.

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan ocksÄ förbÀttra och förstÀrka viktig information för den som trÀnar. Inom medicinsk simulatorutveckling Àr strÀvan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus pÄ de tvÄ förbisedda omrÄdena pedagogisk förstÀrkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstÀrkande hjÀlplinjer) under trÀning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhÄllna resultaten sattes ocksÄ i relation till deltagarnas spatiala förmÄga.24 lÀkarstudenter genomgick en timmes introduktion och trÀning följt av eftertest bÄde direkt efter trÀning och en respektive tvÄ veckor efter trÀning.

DÄ allt fler mobiltelefoner utrustas med en megapixelkamera har vi valt att undersöka hur mÀnniskor hur mÀnniskor hanterar bilder tagna med kameramobilen. Vi har inriktat oss att ta reda pÄ hur mÀnniskor kan kategorisera och söka efter bilder i en mobilkontext pÄ nya och innovativa sÀtt. Vi har samlat in data frÄn en förstudie bestÄende av ostrukturerade observationer och intervjuer. DÀrefter genomförde vi en webbekÀtundersökning med 249 respondenter och avslutade med intervjuer av tvÄ exporter inom omrÄdet. VÄr studie visar att mÀnniskor har relativt fÄ bilder i sina kameramobiler samt att de inte har nÄgra större svÄrigheter att hitta dem.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida elever önskar ett ökat anvÀndande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utstrÀckning göra lÀxan i SamhÀllskunskap. Dessutom Àr syftet att undersöka hur en eventuell förÀndring skulle kunna se ut. För att undersöka detta har enkÀter lÀmnats ut till totalt 111 elever pÄ tre olika skolor. Min undersökning visar att de flesta stÀller sig positiva till ett ökande av IT-anvÀndning i skolan i förbindelse med hemmet men det som förvÄnade mig Àr att mÄnga samtidigt Àr tveksamma. Om en förÀndring skulle infinna sig och det blir möjligt att göra lÀxan via Internet önskar de flesta att det sker i form av textlÀsning pÄ datorn eller i form av spel. I dagslÀget Àr en sÄdan förÀndring inte möjlig dÄ det skulle krÀvas att alla elever har tillgÄng till Internet vilket fallet inte Àr idag. För vidare forskning föreslÄs en djupare undersökning av samma slag som denna och Àven en attitydundersökning frÄn pedagogernas synvinkel..

Klassrummet Àr den sjÀlvklara arenan för inlÀrning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istÀllet anvÀnda skolans utemiljö som lÀrandemiljö? I min undersökning fokuserar jag pÄ skoltrÀdgÄrden som en plats för lÀrande, men ocksÄ pÄ vilken social betydelse den kan ha. En skoltrÀdgÄrd som anlÀggs och bedrivs av lÀrare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhÀmtningen ut dÀr? FörÀndras relationer mellan lÀrare och elever nÀr man förflyttar sig frÄn den konventionella lÀrandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper nÀrmare varandra?Idag Àr det ovanligt att skolor har en skoltrÀdgÄrd men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

SammanfattningExamensarbetet har syftat till att undersöka möjligheten att utrusta Husqvarnas autonomagrÀsklippare med avstÄndssensorer. Dessa ska hindra grÀsklipparen frÄn att kollidera med hinder i sinomgivning. GrÀsklipparen arbetar i en miljö dÀr vÀder, temperatur, ljusförhÄllanden och underlagvarierar kraftigt. Detta innebÀr att kravet pÄ sensorerna Àr högt.Av de sensorer som undersökts har det visat sig att ultraljud och ?structured light? Àr de system sombÀst skulle kunna uppfylla all dessa krav till ett rimligt pris.I examensarbetet undersöks dÀrför ultraljudssensorer frÄn företaget Maxbotix nÀrmare ochimplementeras i en prototyp.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.

Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lÀra sig att lÀsa och skriva. VÄrt intresse för spökskriftmetoden vÀcktes nÀr vi reflekterade över hur mÄnga elever som har svÄrigheter med lÀs- och skrivförstÄelsen. Vi tÀnker frÀmst pÄ de tillfÀllen under vÄra praktikperioder dÄ vi stött pÄ barn som kÀmpar sig igenom bokstÀverna i de ordinÀra metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av tvÄ pedagoger och Ätta barn samt observationer av sjÀlva arbetet med spökskriftsmetoden pÄ tvÄ skolor, förskoleklasser, med fem skrivarpar. Resultaten visar att hÀlften av barnen pÄ den skola vi valt att kalla Antilopen vill anvÀnda sig mer av metoden.

Syftet med studien Àr att undersöka om pedagogerna arbetar med den tysta lÀsningen i sin undervisning och i sÄdana fall hur de arbetar. Fokus ligger pÄ ?bÀnkboken? och hur den pedagogiskt anvÀnds, hur böcker vÀljs, var eleverna befinner sig nÀr de lÀser och hur för- och efterarbete ser ut. De Ärskurser undersökningen koncentrerar sig pÄ Àr Ärskurs 4-6. LitteraturgenomgÄngen behandlar aktuell forskning inom lÀsundervisning vilken belyser vikten av lÀsning.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn pÄ sambandet mellan talsprÄk, skriftsprÄk och hur man anvÀnder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, fem och sex.Mitt val av Àmne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma Älder, klass och omrÄde. Detta har vÀckt ett intresse hos mig och en vilja att lÀra mig mer om sprÄkets komplicerade vÀrld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det Àr viktigt att barns kontakt med ordens vÀrld kommer tidigt och att upplevelsen Àr positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvÀrld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna pÄ att i större utstrÀckning ta in den i klassrummet. Jag har ocksÄ uppmÀrksammats pÄ att mÀnniskan Àr en social varelse, vilken lÀr i samspel med andra och att det Àr nÄgot vi bör ha i Ätanke dÄ vi trÀder in i klassrummet..

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .