Tekniska apparater och spelapplikationer blir en allt större del av den nya generationens vardag och lÀrande applikationer anvÀnds allt mer som lÀromeldel i förskolan. Enligt lÀroplanen för förskola sÄ skall multimedia och informationsteknik ha en lika stor del av lÀrandet som bild, sÄng, dans, rytm och rörelse. Denna utveckling gör det allt viktigare att fokusera pÄ kvaliteten hos applikationerna som anvÀnds och en större förstÄelse behövs för hur en god pedagogisk applikation bör utformas för att inbjuda spelaren till flera aspekter av lÀrande sÄsom sociala, kognitiva, och problemlösande. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att genom grundlÀggande förstudier designa en pedagogiskt genomtÀnkt memoryspelsapplikation till ipad för barn i Äldern 5-6Är pÄ förskola.Projektet Àr utfört i tre delar; förstudie, implementation och utvÀrdering. Förstudien bestÄr kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som ger inblick i hur förskolorna arbetar med spel i dagslÀget .

Med bakgrund i de senaste Ärens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av Ätta nyckelkompetenser för ett livslÄngt lÀrande Àr studiens syfte att undersöka och jÀmföra hur lÀrare och elever pÄ en skola pÄ gymnasienivÄ ser pÄ elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som rör elevernas syn pÄ sin digitala kompetens, lÀrarnas syn pÄ elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns nÄgon diskrepans mellan dessa bÄda. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger pÄ totalt sju intervjuer. Av dessa Àr fyra intervjuer med elever frÄn samma klass och tre med lÀrare frÄn samma skola. Resultatet analyseras utifrÄn Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell ocksÄ EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgÄngspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens Àr sjÀlvklar och god.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Examensarbetet inriktar sig pÄ de elever som har svÄrt att koncentrera sig under lektionen och pÄ sÄ vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet Àr att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ bÀsta sÀtt, försöka förstÄ elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlÀgga orsaker till dessa svÄrigheter. HuvudfrÄgan Àr:Hur gör pedagogen för att förstÄ och bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ ett bra sÀtt?.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie Àr att jÀmföra lÀrares verbala feedback i ett teoretiskt Àmne med deras verbala feedback i ett praktiskt Àmne.Med följande frÄgestÀllningar:Vilken typ av feedback ger lÀrare i idrott & hÀlsa?Vilken typ av feedback ger lÀrare i ett teoretiskt Àmne?Hur ser lÀrare pÄ feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie Àr en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet Àr fyra tvÄÀmneslÀrare som undervisar pÄ gymnasiet i idrott och hÀlsa och ett teoretiskt Àmne. Varje lÀrare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt Àmne, samt intervjuats efter varje observationstillfÀlle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som Àr vanligt förekommande i ett teoretiskt Àmne och i idrott och hÀlsa. Det visar Àven hur de olika lÀrarna anvÀnder feedback och vilken typ av feedback de vÀljer att anvÀnda mest.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

I min undersökning har jag granskat högstadieelevernas lÀromedel i matematik, för att se hur de olika böckerna skiljer sig Ät nÀr det gÀller att uppmana elever till att anvÀnda sig av elektroniska hjÀlpmedel. Jag kom fram till att det Àr skillnader pÄ elevernas lÀromedel, nÀr det gÀller i vilken utstrÀckning dessa uppmanar till anvÀndandet av elektroniska hjÀlpmedel. Resultatet visar att skillnaden mellan böckerna Àr upp till cirka 70 procentandelar nÀr det gÀller hur mycket de uppmanar eleverna att anvÀnda sig av minirÀknare eller dator nÀr de löser uppgifterna i matematikböckerna. LÀromedlen visar endast hur lÀromedelsförfattaren har tÀnkt i frÄga om anvÀndning av elektroniska hjÀlpmedel. Det kan eventuellt skilja sig frÄn den enskilde lÀrarens uppfattning.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

Den fria leken resulterar inte alltid i nÄgot konkret material sÄ som mÄnga andra styrda aktiviteter pÄ förskolan kan göra, vilket innebÀr att viss problematik kan uppstÄ. Bristande "bevis" pÄ att lÀrande har skett kan bland vÄrdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag pÄ förskolan och om de verkligen har lÀrt sig nÄgot. Tidigare forskning har visat att lek och lÀrande hÀnger samman och skapar förutsÀttningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmÀnheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lÀrande dÀr tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillÀgnas.SyfteSyftet Àr att ta reda pÄ förskollÀrares förestÀllningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. FrÄgestÀllningarna lyder: Vad innebÀr den fria leken för barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare? Vad har förskollÀraren för roll och betydelse i barns utveckling och lÀrande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte?MetodDen hÀr undersökningen Àr en intervjustudie och Àr baserad pÄ en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebÀr att andra personers livsvÀrdar och synsÀtt hamnar i fokus.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvÀndandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första Äret pÄ gymnasiet, fÄtt svara pÄ en enkÀt. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn Àr vanligt förekommande i ungdomars vardag. SÄvanlig att den pÄverkade tidpunkten dÄ ungdomarna gick och lade sig och hur lÀnge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken pÄ samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Min utgÄngspunkt vid uppsatsens början var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som Àr ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lÀrare som var mellan 22 och 63 Är. De har en geografisk spridning i SkÄne med blandade erfarenheter - givetvis beroende pÄ deras Älder. Samtliga undervisar i nulÀget barn mellan 11 ? 13 Är. Jag har med min undersökning fÄtt fram att det har stor betydelse i lÀrarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lÀgger vikt vid att alla individer skall mÄ bra och lyckas nÄ de mÄl som sÀtts upp..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur olika pedagoger arbetar med daglig medveten rörelsetrÀning, och ta reda pÄ eventuella effekter hos barnen. Vi beskriver rörelsens betydelse utifrÄn litteraturstudier och vilka effekter medveten rörelsetrÀning kan ge. För att samla data till vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet av vÄr undersökning att koncentrationsförmÄgan, uthÄlligheten, kroppshÄllningen, social kompetens och inlÀrningen pÄverkas positivt av utökade fysiska aktiviteter..