Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de hÄller god pedagogisk nivÄ. PÄ uppdrag frÄn Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav tvÄ animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som Àr tidskrÀvande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i Àmnet..

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men ocksÄ vad pedagogen hade för erfarenheter vid anvÀndningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmÀnt har en ganska positiv instÀllning till denna metod. Att skriva sig till lÀsning genom datorn passade eleverna dÀr de ocksÄ fick skapa egna böcker vilket resulterade i sjÀlvkÀnsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, dÄ hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivÄ..

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

The purpose of this study was to examine what students themselves think about using computers in school. The study was conducted in a school in central Sweden. The students in focus were students with reading and writing difficulties, dyslexia or language difficulties such as an other native language. A total of eight students were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis.

Smarttelefoner har blivit vanligare som affÀrsverktyg inom arbetslivet. Med sina mÄnga funktioner och stora flexibilitet har smarttelefonen stormat affÀrsvÀrlden och kommit att bli ett alternativ eller komplement till den bÀrbara datorn. Allt eftersom smarttelefoners popularitet har ökat, har Àven företagens intresse att investera i denna nya teknik vuxit, men har sÀkerheten följt med i denna snabba utveckling?Denna studies syfte Àr att genomföra en undersökning för att se ifall företag inom IT-branschen har samma sÀkerhetsmedvetande för smarttelefoner som för bÀrbara datorer. Studien visar att företag har ett större sÀkerhetsmedvetande och högre sÀkerhetskrav för bÀrbara datorer Àn smarttelefoner. Samtidigt Àr bÄde slutanvÀndarna och företagsledningen vÀl medvetna om de risker och hot som smarttelefonen stÀlls inför..

Utveckling och utvÀrdering av ett system för mÀtning av steghöjd under gÄng hos patienter med Normaltryckshydrocefalus Ett verktyg för analys av steghöjden hos patienter med den neurologiska sjukdomen Normaltryckshydrocefalus, dÀr ett tydligt symptom Àr en försÀmrad gÄng med slÀpande steg, har utvecklats. Syftet Àr kunna utföra mÀtningar före och efter en operation för att pÄ sÄ vis avgöra om operationen lyckats. Det som efterstrÀvas med verktyget Àr objektiva och kvantiserade mÀtningar. MÀtningarna kan pÄ det hÀr sÀttet jÀmföras mellan olika patienter och sparas som underlag för framtida undersökningar. Verktyget som utvecklats bestÄr av en mÀtenhet som fÀst vid patienten, utan att pÄverka gÄngen, samt en mjukvara vilken visar upp resultatet samt sparar detta pÄ en nÀrliggande dator. MÀtenheten skickar mÀtvÀrdena trÄdlöst med Bluetooth till datorn..

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i Äldrarnaett till tre Är och deras sprÄkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vÄr studiekring samlingen som forum för sprÄkutveckling. Under vÄr verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollÀrare ser pÄ samlingen pÄ olika sÀtt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens sprÄkliga utveckling. DÄbarngrupperna blir större och det kan vara svÄrt att ge varje enskilt barn denuppmÀrksamhet som krÀvs för att stimulera barnets sprÄkliga utveckling vill vi peka pÄsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollÀrare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollÀrare med olika lÄngarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda pÄ vad de görför att frÀmja barnens sprÄkutveckling i samlingen.

Åldern pĂ„ datoranvĂ€ndare blir allt lĂ€gre. De barn som Ă€nnu inte lĂ€rt sig engelska fĂ„r problem dĂ„ de vill anvĂ€nda datorn till annat Ă€n att bara spela spel, eftersom de flesta applikationer antingen har engelskt grĂ€nssnitt eller Ă€r för tekniskt avancerade. Denna rapport handlar om Pixie Planner, en organizer riktad till yngre flickor. Programmet Ă€r skrivet i Java och databasen Ă€r gjord i MySQL. Pixie Planner anvĂ€nder svenska som sprĂ„k i grĂ€nssnittet och har anpassats för att vara anvĂ€ndarvĂ€nligt för mĂ„lgruppen. Metoden jag anvĂ€nt för att utveckla applikationen följer den klassiska systemutvecklingen vilken itererar följande faser: analys, implementering samt testning fram tills att programmet uppfyller kraven.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda pÄ vilka sÀtt höglÀsning anvÀnds som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda pÄ hur de medverkande lÀrarna reflekterar kring höglÀsning, hur lÀrarna reflekterar kring höglÀsningsprocessen (före, under och efter höglÀsning) samt att ta reda pÄ vilka slags texter som höglÀses och hur dessa vÀljs ut.Undersökningen baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med Ätta gymnasielÀrare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrÄn diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgÄngspunkter studien vilar pÄ.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrÄgade gymnasielÀrarna reflekterar kring höglÀsning som en metod att anvÀnda som introduktion till arbetsomrÄden. LÀrarna menade ocksÄ att metoden anvÀnds om de vill vÀcka elevers intresse, engagemang och lÀslust genom att vÀlja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta sprÄkutvecklande, genom att vÀlja litteratur som utmanar eleverna sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt. Samtliga lÀrare poÀngterade lÀrarens roll vid arbete under och efter höglÀsning, dÀr de framhöll lÀraren som sprÄklig förebild. NÄgra av lÀrarna reflekterade kring förberedelser innan höglÀsning, men mÄnga framhöll tiden som ett hinder.Huruvida höglÀsning Àr nÄgot som frÀmst lÀraren bör Àgna sig Ät, eller nÄgot som eleverna bör göra, resonerar lÀrarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lÀrarna menar att de höglÀser för sina elever nÀr innehÄllet i texter Àr det vÀsentliga. .

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.