I vÄrt arbete belyser vi hur tvÄ kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara pÄ leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som stÄr i den italienska lÀroplanen om lek och hur de lÀrarstuderande upplever att lÀrarutbildningen i Perugia stÀller sig till lek som en del av barns lÀrande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. VÄr huvudfrÄga lyder; Vilken syn har nÄgra aktörer inom det italienska skolvÀsendet ifrÄga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att anvÀnda oss av enkÀter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vÄrt empiriska material.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lÀrande av svenska sprÄket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i Äldersgruppen 50-70 Är under vÄren 2010. Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska sprÄket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien anvÀnt mig av aktionsforskning som Àr ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt att pÄverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit bÄde ledare och deltagande observatör.

Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott pÄ 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmÀrksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar dÀrför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken pÄverkan de kan ha pÄ unga. Studien stÀller Àven de elektroniska spel som Àr framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.

Syftet med studien Àr att undersöka dels elevers och lÀrares Äsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, lÀsplatta, bÀrbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan anvÀndas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi pÄ dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptÀcka eventuella hinder som associeras med dess tillÀmpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop lÀraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lÀrandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet Àr att fÄ en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg pÄverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen efterstrÀvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlÀtta lÀrarens arbete och stimulera elevernas intresse för lÀrandet.

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln Àr: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv ? utifrÄn en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tÀnker och arbetar kring lek. Syftet Àr att fÄ syn pÄ om de Àr prÀglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hÄllning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur grÀnsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som anvÀnds Àr kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien Àr det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som Àr grunden för drama med sÄvÀl pedagogiska som terapeutiska syften.

I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.

Denna uppsats undersöker möjligheten att anvÀnda ett nÀtverksövervakningssystem för att Àven övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lÀmpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvÀrderas dÀrefter enligt ett antal felscenarion och Àven utifrÄn ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs ocksÄ för att dra ytterligare slutsatser..

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret Àr helt unikt och gjort pÄ fri hand frÄn grunden, det Àr sedan fÀrglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret Àr inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. MÄlgruppen spÀnner sig frÄn ung till gammal, mönstret och dess fÀrgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad pÄ inspiration och skissande redovisas.

Under vÄr utbildning har vi uppmÀrksammat att serietidningar knappt ges nÄgot utrymme alls pÄ LÀrarprogrammet. VÄr erfarenhet Àr att elever lÀser serietidningar och vi undrar om och i sÄ fall hur serietidningar anvÀnds i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lÀrare ser pÄ serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lÀrare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar anvÀnds i grundskolan och vilka attityder lÀrare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar anvÀnds i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lÀmpliga respektive olÀmpliga att anvÀnda i undervisningen.

Vilka möjligheter har lÀrare att pÄverka inriktningen pÄ utvecklingsarbetet pÄ den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lÀrarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien Àr att ta reda pÄ den syn nÄgra lÀrare pÄ gymnasiet har pÄ sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgra gemensamma mönster i lÀrarnas sÀtt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att pÄverka. I arbetet ges en bakgrund och nÄgra teoretiska utgÄngspunkter kring skolframgÄng, skolan som lÀrande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en skÄnsk kommun har genomförts. Det Àr i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling Àr egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, man pÄ ett fruktbart sÀtt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) anvÀndbara i Àmnet samhÀllskunskap A pÄ gymnasiet. Detta test sker utifrÄn ett pedagogiskt undervisningsmaterial, nÀrmare bestÀmt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod anvÀnts. Den anvÀnds för att kunna uppnÄ syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhÀllskunskap A.