Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielÀrare anvÀndning av och uppfattningarom digitala lÀrresurser i historieundervisningen utifrÄn ett didaktiskt och ett fenomenografisktperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var sÄledes: vad framhÄller lÀrare om de didaktiska frÄgornaavseende digitala lÀrresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lÀrareav sina val av didaktiska frÄgor gÀllande digitala lÀrresurser? För att kunna behandlafrÄgestÀllningarna sÄ har bÄde enkÀt och intervju anvÀnts som metod. Genom anvÀndandet avenkÀt sÄ har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyseratskvalitativt med hjÀlp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades pÄ 30enkÀtrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor.

Denna uppsats undersöker möjligheten att anvÀnda ett nÀtverksövervakningssystem för att Àven övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lÀmpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvÀrderas dÀrefter enligt ett antal felscenarion och Àven utifrÄn ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs ocksÄ för att dra ytterligare slutsatser..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrÄn perspektiv pÄ lÀrande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssÀtt. Insamling av data har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades Ätta personer varav dessa var 4 lÀrare och 4 elever i Ärskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lÀrarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven anvÀnder sig utav för att optimera bÀsta möjliga lÀrandesituation. ArbetssÀttet innebÀr att elever fÄr stor frihet att vÀlja kunskapsinnehÄll utifrÄn kursplan.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Syftet Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av hur man pĂ„ organisationsnivĂ„ kan stimulera utveck­lingen av lĂ€rarnas undervisningsformer sĂ„ de gynnar elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstĂ„. I studien utgĂ„r vi frĂ„n Ă€r en kvalitativ ansats dĂ€r vi anvĂ€nder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/bitrĂ€dan­de rektorer och fem speciallĂ€rare/specialpedagoger intervjuas om sin syn pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar möjligheterna att stimulera lĂ€rare till anvĂ€ndning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vĂ„r studie visar att rektorers förutsĂ€ttningar för att stimulera lĂ€rare i anvĂ€ndningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r begrĂ€nsade. Delvis beror svĂ„righeterna pĂ„ att inga tydliga IT-planer funnits, varken pĂ„ förvaltningsnivĂ„ eller lokal skolnivĂ„.

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser pÄ barnlitteraturens roll inför barns lÀrande och utveckling i verksamheten pÄ förskolan. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter frÄn olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur Àr viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den Àr viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för sprÄkutvecklingen. Detta resultat stÀmmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lÀgger tyngdpunkten vid olika delar gÀllande barnlitteraturens roll.

Studiens syfte Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogers förhÄllningssÀtt till barn och deras samspel med surfplatta, pÄverkar barns lÀrande och utveckling i verksamheten. Studien baseras pÄ en kvalitativ ansats, dÀr observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhÄllningssÀtt som framtrÀder nÀr pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lÀrande som skapas utifrÄn pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfÀllen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, dÀr faktorer pÄ individ- och gruppnivÄ pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt mot surfplattan.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med anvÀndandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med mÄlet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gÀller effekterna av att anvÀnda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebÀr att forskaren undersöker mÀnniskors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnt eller anvÀnder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att anvÀnda taktil massage kan hÀrröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med anvÀndandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att anvÀndandet av taktil massage medför att pedagogen som vÀljer metoden taktil massage stÀlls inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebÀr att pedagogen mÄste vÀlja mellan vad som vÀger tyngst, ett vÀrdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Det hÀr examensarbetet behandlar höglÀsning i förskolan. Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med höglÀsningen, hur den anvÀnds i förskolans verksamhet, samt hur de vÀljer litteratur.Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att höglÀsning Àr ett anvÀndbart pedagogiskt redskap och har mÄnga positiva effekter för barns sprÄk och lÀrande.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingÄr administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebÀr att rektorn har tvÄ skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar dÀrmed pÄ hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter dÀr ekonomiska styrförutsÀttningar skiljer kommunala och fristÄende verksamheter Ät. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses dÀrför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvÀrden men dÀremot inom sjukvÄrden som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.