Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhÄller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns lÀsinlÀrning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frÄgestÀllningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelÀrare. Intervju som metod valdes för att lÀttast kunna redogöra för pedagogernas förhÄllningssÀtt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att bÄde lÀrare och specialpedagoger Àr positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för lÀsinlÀrning. Ett centralt resonemang som uppmÀrksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam lÀsupplevelse. Sambandet mellan lÀsinlÀrning och sjÀlvkÀnsla visade sig vara starkt utifrÄn de intervjuades uppfattningar om barns tidiga lÀsinlÀrning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens arbete med lÀrplattor i förskolan. Studien har tre frÄgestÀllningar; 1) Hur beskriver förskollÀrarna sin syn pÄ lÀrplattan som pedagogiskt verktyg? 2) Hur beskriver förskollÀrarna sitt arbete med lÀrplattan? 3) Hur beskriver förskollÀrarna lÀrplattans tillgÀnglighet för alla barn? Studien genomfördes pÄ en förskola i Mellansverige. Intervjuer med fyra förskollÀrare genomfördes. Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad design; en intervjuform dÀr det finns goda möjligheter anpassa intervjun efter respondenten.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Beskrivning av vÄr kreativa process i skapandet av en inspirationsbok om förpackningsdesign. Boken innehÄller sex förpackningar frÄn olika designbyrÄer i vÀrlden. Det finns inga bilder i boken, för att visa förpackningarna anvÀnds Augmented Reality. Förpackningarna visas pÄ datorn via en webbkamera. Detta för att öka interaktionen mellan betraktaren och verket..

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser Àven problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillÀmpningar i yngre och Àldre Äldrar. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem lÀrare intervjuats, samtliga frÄn sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gÀllande elever med funktionsnedsÀttning, men delgav Àven att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel för eleverna, vilket ansÄgs i mÄnga fall pÄverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansÄg samtliga lÀrare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förstÄelse för att alla fungerar olika..

Syftet har varit att utifrÄn ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förstÄelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lÀgga fokus pÄ vad en arbetsrelaterad konflikt innebÀr, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr inspiration har hÀmtats frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. I studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som datainsamlingsmetod.I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebÀr att parterna har svÄrt att enas om olika Äsikter gÀllande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstÄr delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers syn pÄ erfarenhetspedagogik och anvÀndandet av elevers populÀrkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor i omrÄden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkÀtundersökning bland 57 elever pÄ dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning sÀger angÄende erfarenhetspedagogik och populÀrkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte anvÀnde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen.

VÄrt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjÀlp att förstÄ barns olikheter och dÀrmed ge ett gott bemötande och rÀtt stöd. Metoden vi anvÀnde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad upplÀggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillÀmpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn pÄ elevers olikheter.FrÄgeformulÀren har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som Àr till god hjÀlp för att hitta rÀtt undervisningsnivÄ.SÄvÀl vÄra egna erfarenheter som vÄr studie bekrÀftar att kunskap omneuroutvecklingssystemen ger större förstÄelse för elevers olikheter samt underlÀttar att upptÀcka mönster i svÄrigheterna och komma pÄ idéer om hur man skall lÀgga upp undervisningen.UtifrÄn resultatet Àr vi övertygade om att den praktiska tillÀmpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartlÀggande arbetssÀttet i skolan..

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.