De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhÀllet och mÄnga förskolor har idag tillgÄng till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men Àven att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar Àven pÄ att datorn kan anvÀndas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlÀrningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen pÄ dessa förskolor nÀr de anvÀnder sig av datorerna. Syftet har Àven varit att undersöka hur personalen ser pÄ datorns roll i verksamheten.

Denna studie beskriver elevernas samarbetslÀrande vid datorn dÄ Tragetons arbetssÀtt anvÀnds dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och lÀsinlÀrningsundervisningen med datorn som verktyg. Studien bygger pÄ en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vÄr undersökning bestod av elever i Är 1 som undervisas med Tragetons arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslÀrande i detta arbetssÀtt och att dialogen med sprÄkanalyser hade en vÀldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet nÀr eleverna samverkade vid datorn.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

I denna studie ville jag ta reda pĂ„ hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förĂ€ndra eller förbĂ€ttra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller Ă€r den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag bĂ„de en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information frĂ„n sĂ„ gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkĂ€tundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna Ă€r medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat Ă€n skolarbete pĂ„ datorn vid varje lektion.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tÀnker om datorn som ett verktyg för att lÀra sig lÀsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ barnens tankar om datorn som ett verktyg i lÀs- och skrivprocessen. Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsansats i tvÄ grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag anvÀnde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhÀmtande metoder, dels för att se hur och till vad barnen anvÀnder datorn i skriv- och lÀs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att barnen anser att datorn Àr bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och lÀsutveckling.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Undersökningen utfördes för att kartlÀgga om pedagogers instÀllning till datorn som redskap för att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan hos elever hade nÄgot samband med datorns anvÀndningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades pÄ hur vi pedagoger kan anvÀnda datorn och dataprogrammen som redskap i lÀs- och skrivundervisningen samt hur den kan anvÀndas för att utveckla den sprÄkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade Àven om lÀrande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers instÀllning till datorn som redskap. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes pÄ en skola i en medelstor stad dÀr enkÀter och intervjuer var de arbetsmetoder som anvÀndes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt instÀlld till datorn som redskap i lÀs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som anvÀnde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen Àn vad de pedagoger med negativ instÀllning gjorde.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Datorn har idag en central roll i vÄrt samhÀlle och det Àr naturligt att skolan tar till sig ny teknik och anvÀnder datorn som ett verktyg för elevernas lÀrande. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i lÀs- och skrivinlÀrningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. PÄ sÄ sÀtt har jag fÄtt en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod gÄr till i klassrummet.

I den hÀr studien bearbetas omrÄdet pedagogiskt drama i förskolan. VÄrt syfte Àr att belysa vad förskollÀrare anser att pedagogiskt drama innebÀr samt att diskutera hur förskollÀrare förhÄller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill Àven undersöka om pedagogiskt drama anvÀnds medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen Àr genomförd med 22 insamlade enkÀter och tvÄ intervjuer. I intervjuerna deltog tvÄ dramapedagoger.

I uppsatsen undersöks gymnasielÀrares relation till IT och lÀrande och hur deras synsÀtt befrÀmjar IT-inlÀrning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat pÄ att datorer borde anvÀndas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att anvÀnda datorer. Mitt kÀllmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. DessvÀrre stödjer inte lÀrsituationen IT-anvÀndningen ÀndÄ.

AbstractSyftet med denna studie Ă€r att undersöka om det Ă€r finns nĂ„gra skillnader mellan det elever skriver för hand och pĂ„ datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter pĂ„ datorn och betyder det dĂ„ att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att fĂ„ bĂ€ttre styckeindelning och fler rĂ€ttstavade ord? En annan aspekt som ocksĂ„ Ă€r viktig Ă€r om elevernas texter utvecklas nĂ€r de fĂ„r respons. Är det nĂ„gon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen Ă€r gjord i en högstadieskola i Ă„rskurs 9 under höstterminen 2009 och vĂ„rterminen 2010.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.