Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssÀttet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen Àr en fallstudie av en pedagogs sÀtt att arbeta med Tragetonmetoden. SÄvÀl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sÀtt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och Tragetonmetoden utgör sÄledes ett av flera sÀtt för eleverna att lÀra sig lÀsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens instÀllning till datorn pÄverkar huruvida den anvÀnds för lÀrande och hur vÀl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lÀr sig skriva lÀttare och snabbare med hjÀlp av datorn och att arbetet pÄ datorn Àr lÀtt att nivÄanpassa efter varje elevs behov.

I vÄrt arbete har vi undersökt instÀllningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt om de anvÀnder sig av det i sin verksamhet, hur de i sÄ fall anvÀnder sig av det och om de Àr medvetna om att det Àr pedagogiskt drama de anvÀnder sig av. Vi har ocksÄ haft för avsikt att försöka tydliggöra för lÀsaren vad pedagogiskt drama innehÄller. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vÄr litteraturgenomgÄng definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förstÄliga.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och lÀslÀrande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo Ärens forskning pekat mot att skrivning Àr lÀttare Àn lÀsning. Detta Àr bakgrunden till att Trageton vÀnde pÄ ordföljden i uttrycket ?lÀs- och skrivinlÀrning? till skriv- och lÀslÀrande. Vi anser att det genom Ären har skett en evolution i samhÀllet dÀr datorn mer och mer har fÄtt en central roll och betydelse.

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn i förskolan. Studien bygger pÄ sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet frÄn förskoleverksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka vad ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn innebÀr för en förskol-lÀrare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhÄllningssÀtt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jÀmfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhÄllningsÀtt har sett ut förr och hur den har förÀndrats.

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ett antal pedagoger pÄ olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssÀtt vid datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning samt hur pedagogerna vÀrderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. FrÄgorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och lÀsfÀrdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgÄr det att pedagogerna ser positivt pÄ metoden, Skriva sig till lÀsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer pÄ innehÄllet och sprÄket i berÀttelserna Àn att forma bokstÀver för hand.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur barn lÀr sig att skriva med hjÀlp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr frÄn Àr: Hur anvÀnds datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet pÄ datorn? Undersökningen Àr en fallstudie av de tvÄ klasserna dÀr jag har observerat och intervjuat barnen och lÀrarna.Hur lÀrarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande pÄ datorer tillÄts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgÄngspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lÀr barnen och eleverna sig av och med varandra.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

Skolan har fÄtt ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. VÄr uppfattning Àr att dess fulla potential inte anvÀnds och att det har fokuserats för mycket pÄ hur man kan fÄ in datorn i undervisningen, nÀr frÄgan borde ha varit: "Varför?" I lÀroplanen finns det inga tydliga mÄl eller riktlinjer för hur datorn skall anvÀndas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn Àr ett hjÀlpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.

Den hÀr undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjÀlpmedel i sprÄkundervisningen för att hjÀlpa elever att tala mer pÄ spanska. Eftersom datoranvÀndningen i skolans vÀrld hela tiden ökar Àr det synnerligen relevant att undersöka hur lÀrare kan se datorn som ett verktyg i sprÄkundervisningen. Studien var bÄde kvalitativ sÄvÀl som kvantitativ. Med hjÀlp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna pÄ spanska texter som de trÀnade pÄ att lÀsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smÄgrupper för att spela in dialoger pÄ ljudfiler pÄ datorn som de sedan lyssnade pÄ, analyserade och dÀrefter spelade in igen.

I mitt arbete fördjupar jag mig i Àmnet pedagogiskt drama. Mitt syfte Àr att undersöka hur pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllning pÄ lÄgstadiet. Syftet Àr Àven att fÄ en förstÄelse om hur individen pÄverkas. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av mina frÄgestÀllningar och min preciserade frÄgestÀllning.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket Àr passande dÄ det kommer till att förstÄ individers sÀtt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar pÄ lÄgstadiet.Min slutsats Àr att pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllningen, genom att mÄnga faktorer verkar tillsammans.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan anvÀnda datorn för att frÀmja barns lÀrande. För att motsvara syftet har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förvÀg formulerade frÄgor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna stÀlldes ocksÄ ett antal uppföljningsfrÄgor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att dÀrefter sammanstÀllas och presenteras som resultat.