Sökresultat:
560 Uppsatser om Datorn som hjälpmedel - Sida 37 av 38
Att bli med Vista - fokus pÄ anvÀndbarhet
I januari 2007 slÀpptes Windows Vista i Sverige. Huvudsyftet med denna rapport var att identifiera de nya funktionerna i Windows Vista och med hjÀlp av lÀmpligt ramverk analysera hur dessa funktioner pÄverkar anvÀndaren i sitt vardagliga bruk med datorn. Studien inleddes med att vi identifierade Windows Vistas nya funktioner och grÀnssnitt genom en litteraturstudie frÄn Microsoft och genom eget arbete med Vista installerat pÄ vÄra datorer. Sedan gjordes ett urval av funktioner som vi ansÄg representera det nya grÀnssnittet i Vista. Efter litteraturgranskningen av Vista införskaffades relevanta teorier och modeller som kunde appliceras för att mÀta anvÀndbarheten av Vistas nya funktioner.
Vad pÄverkar ditt förtroende? : en modell för hur man utvÀrderar förtroende för e-legitimation
Dagens samhÀlle gÄr mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, nÄgot som praktiserats sedan datorn introducerades pÄ kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg nÀrmare det papperslösa kontoret sÄ behövs det möjlighet att personligen sÀtta sin underskrift Àven pÄ digitala dokument, och detta krÀver att personen i frÄga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det mÄste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lÀmnas till eller fÄs av myndigheter eller företag via Internet hanteras pÄ ett sÀkert sÀtt. Det vill sÀga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orÀtta hÀnder. BÄde myndigheten/företaget och anvÀndaren mÄste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som nÀr man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter.
Navmotor som generator: undersökning av navmotorns
verkningsgrad dÄ den anvÀnds som generator
Det finns ett ökande intresse för mindre generatorer hos sĂ„vĂ€l Ă€gare till fritidshus som segelbĂ„tar. Ofta handlar det endast om att kunna driva en dator, navigationsutrustning, ett larm och nĂ„gon mindre belysning. MĂ„let för detta examensarbete Ă€r att mĂ€ta verkningsgraden hos en navmotor, avsedd för cyklar, dĂ„ den anvĂ€nds som generator. En stĂ€llning byggdes dĂ€r tvĂ„ navmotorer monterades. Ăverförningen av mekanisk energi skedde med en rem.
Vidareutveckling av provplattform för mÀtning av kosmisk strÄlnings inverkan pÄ RAM minne
Det hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att hos Saab Systems, en del av koncernen Saab Group, i Linköping vidareutveckla en mÀtplattform som ska anvÀndas för att studera kosmisk strÄlnings inverkan pÄ RAM-minnen, i detta fall handlar det om minnen av typen DDR2 SDRAM. Kosmisk strÄlning Àr nÄgot som elektronik utsÀtts för dÄ den finns i ett flygburet system pÄ hög höjd, den hÀr strÄlningen finns Àven nere pÄ jorden till viss del men det Àr inte förens pÄ hög höjd som det blir ett problem. StrÄlningen kan ge upphov till bit fel i minnena, att en nolla Àndras till en etta eller tvÀrtom. Detta Àr exempel pÄ mjuka fel, det kan Àven uppstÄ sÄ kallade hÄrda fel dÀr sjÀlva hÄrdvaran tar skada. Att elektroniken idag blir av mindre och mindre storlek ger tyvÀrr upphov till ökad kÀnslighet mot den hÀr typen av strÄlning, nÄgot som ökar behovet för att kunna testa minnen ordentligt innan de anvÀnds i flygplan, vilket skulle kunna genomföras med en sÄdan hÀr mÀtplattform.MÀtplattformen bestÄr av en PowerPC mikrokontroller och mitt uppdrag var att skapa en mjukvara till denna som skulle skrivas i programmeringssprÄken C och Assembler.
AnvÀndarmedverkan inom systemutveckling
AnvĂ€ndarmedverkan inom systemutveckling stĂ„r för att anvĂ€ndaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och mĂ€nniskan. Begreppet systemutveckling syftar pĂ„ utveckling av datorsystem.Vissa vetenskapsmĂ€n och forskare hĂ€vdar att anvĂ€ndare och systemutvecklare inte förstĂ„r varandra och att det fokuseras enbart pĂ„ artefakten (datorn) och inte pĂ„ mĂ€nniskan. Detta faktum skulle medföra att anvĂ€ndare av olika artefakter inte medverkar pĂ„ ett genuint sĂ€tt i utvecklingen av dessa system.Vilka orsakerna Ă€r till att det ser ut som det gör enligt kĂ€llorna i ovanstĂ„ende stycke Ă€r svĂ„rt att spekulera i. Men tre omrĂ„den har studerats översiktligt och dessa omrĂ„den Ă€r kommunikationsprocessen, attityder, syften och mĂ„l.Antagandet som gjorts Ă€r att kunna pĂ„visa att det existerar en förhĂ„llandevis bĂ€ttre förstĂ„else, Ă€n vad kĂ€llorna hĂ€vdar, mellan anvĂ€ndare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och pĂ„ sĂ„ vis erhĂ„llit en bĂ€ttre förstĂ„else för varandras verksamhetsomrĂ„de.Undersökningen har utförts pĂ„ Volvo Ăstra Fabriken. Försökspersonerna bestĂ„r av hela avdelning M3 Lager Hög/LĂ„d.
Datorisering ur mÀnniskans perspektiv
Denna studie Àr en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid VÀxjö Universitet. Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringsprocessen frÄn manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett pÄ tvÄ arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen pÄverkas av faktorer sÄsom Älder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förÀndringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien Àr FörsÀkringskassan i tvÄ lÀn, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem Àr att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergÄng frÄn manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de bÄda lÀnen, skiljer sig dock Ät mycket enligt den mÀtning som genomförs tvÄ gÄnger varje Är.
Timeshare i allmÀnhet : OskÀligt i synnerhet
Det finns en stor grupp mÀnniskor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrÀgerier. Deras sparkapital har gÄtt upp i rök och deras ekonomi har raserats pÄ grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det Àr ett par, Äker pÄ semester till Spanien, Portugal eller Grekland. NÀr de gÄr pÄ stranden kommer det fram en ung mÀnniska som pratar svenska eller skandinaviska och frÄgar om de vill vara med i en enkÀt om semestervanor. Solen skiner och vattnet Àr sÄ dÀr hÀrligt blÄtt, livet leker och det Àr klart att de vill svara pÄ nÄgra korta frÄgor.
Har popups poppat klart? : - en studie av de bakomliggande orsakerna till popup-annonsers kraftiga nedgÄng
Den hÀr artikeln behandlar vad de bakomliggande orsakerna till popup-annonsers kraftiga nedgÄng under de senaste Ären berott pÄ. Popup-annonser pÄ Internet vÀcker stor irritation hos mÄnga anvÀndare och fÄ uppskattar de annonsfönster som kommer upp framför dem pÄ datorn. Ett svar pÄ att annonsverktyget Àr föga uppskattat var nÀr Microsoft lanserade Service Pack II till Windows XP som innehöll ett popup-filter. Vid lanseringen av popup-filtret sjönk antalet visningar i Europa med cirka 35 procent. Men Àven innan filtret kom mÀrktes en nedgÄng av antalet visningar pÄ grund av restriktivare anvÀndning frÄn portaler till följd av klagomÄl och kritik frÄn besökare.
AnvÀndarnas förtroende för mobila tjÀnsters sÀkerhet : Vilka sÀkerhetskrav uppfyller mobila betalningstjÀnster och vilket förtroende finns för sÄdana tjÀnster?
Tekniken kring mobiltelefoni Ă€r under stĂ€ndig utveckling och mobiltelefonen har idag fĂ„tt nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. EfterfrĂ„gan efter nya mobila tjĂ€nster drivs hela tiden framĂ„t dĂ„ mobilen fĂ„r allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjĂ€nster som vĂ€xts fram mĂ€rks möjligheten att utföra monetĂ€ra transaktioner. Detta innebĂ€r helt enkelt att anvĂ€nda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjĂ€nster kopplade till anvĂ€ndarens monetĂ€ra tillgĂ„ngar. Ăverföringen av pengar krĂ€ver dock hög sĂ€kerhet.
Digitala lÀrverktyg - möjlighet eller hinder? LÀrares resonemang kring anvÀndandet av digitala lÀrverktyg i arbetet med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter
Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ădman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.
Stavning i skolan : en studie av lÀrares uppfattning om stavningsundervisning och stavningsproblem i Ärskurs 4-9
Bakgrund: Vi har valt att titta pÄ stavning utifrÄn tvÄ perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förÀndrats genom Ären. Det Àr viktigt eftersom det Àn idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn pÄ stavning. En stor del i nyare forskning Àr skolverkets studie 2003 dÀr de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper.
IKT och bild som lÀrandeverktyg
Denna studie behandlar IKT och Bild som lÀrandeverktyg. PÄ grund av det studerade omrÄdets komplexibilitet fann vi tidigt att det krÀvdes en omfattande litteraturstudie kring tidigare forskning inom omrÄdena IKT och bild, allra helst eftersom vi utifrÄn vÄrt syfte Àven har fÄtt studera konvergensen mellan IKT och bild i lÀrandesammanhang. Genom litteraturstudier har vi undersökt hur IKT och bild beskrivs som lÀrandeverktyg i styrdokument, rapporter och aktuell forskning. Vi har ocksÄ gjort en empirisk studie med syfte att undersöka hur studenterna i lÀrarutbildningens första termin upplevt IKT och bild som lÀrandeverktyg utifrÄn tre specifika kurser i den första terminens allmÀnna utbildningsomrÄde. I vÄr empiriska studie har studenterna fÄtt reflektera över huvudsakligen följande tre frÄgestÀllningar: Hur de upplevde IKT och Bild innan de pÄbörjade sin utbildning, hur de upplevde IKT och bild som lÀrandeverktyg efter den första terminen samt hur de har sett pÄ IKT och Bild som lÀrandeverktyg i sin kommande lÀrarprofession.
Vad Àr skillnaden? En tidsgeografisk fallstudie av studenters och förvÀrvsarbetares aktivitets- och rörelsemönster under fritiden
Det finns anledning att studera och jĂ€mföra unga studenters och förvĂ€rvsarbetares vardagsliv,med sĂ€rskild betoning pĂ„ deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden. Tidigaretidsgeografiska studier behandlar sĂ€llan studenter och förvĂ€rvsarbetare. Att studera ochförvĂ€rvsarbeta Ă€r Ă€ven de vanligaste sysselsĂ€ttningarna bland unga mĂ€nniskor i Sverige. Ărdet nĂ„gra skillnader i vardagslivet beroende pĂ„ om man studerar eller förvĂ€rvsarbetar? För attta reda pĂ„ det hĂ€r utförde en urvalsgrupp pĂ„ totalt 12 personer tidsdagböcker.
Dubbeldokumentation inom vÄrden
Studien av dubbeldokumentation inom vÄrden Àr gjord inom LÀnssjukvÄrden Kronoberg (LSV) nÀrmare bestÀmt Kirurgkliniken pÄ Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen Àr beskriven efter vÄrdprocessen ?Grav fetma?. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vÄrdgivare Àr gjorda under remissbesöket pÄ kirurgmottagningen, enligt vÄrdkedjan ?Obesitaskirurgi? pÄ vÄrdavdelning och uppföljningen/Äterbesöket pÄ kirurgmottagningen ett par mÄnader efter operation.
Handelsvolymens beroende av synlighet i press : En studie av bolagen noterade pÄ First North
Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhÀlle finns det oÀndligt med möjligheter att nÄ information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men ocksÄ genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebÀr detta att de dagligen möts av information om företag de Àger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehÄller inte nÄgot fundamentalt vÀrde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare pÄverkas investerare inte av denna information.