Sök:

Sökresultat:

560 Uppsatser om Datorn som hjälpmedel - Sida 16 av 38

En mirakelkur som barnen klarar med bravur

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning pÄ att ge alla elever i Ärskurserna 1 - 3 varsin egen bÀrbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försÀttsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet Àr att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen pÄ undervisning samt för relationen mellan elev och lÀrare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lÄgstadielÀrare inom tvÄ olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer kÀllkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt, jÀmfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhÄllningssÀtt verkar det Àven kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lÀrare. LÀrarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna mÄste lÀra sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstÄ barnens skolgÄng. DÀremot tror lÀrarna inte att barnen litar mer pÄ internet Àn pÄ lÀraren och de kÀnner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende pÄ om lÀrarna Àr en del av En-till-En eller inte har de olika syn pÄ undervisning och pÄ datorns roll i undervisningen, förmodligen pÄ grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och frÄn projektet i stort.

"Det Àr en bra idé att börja med det lÀttaste" : En studie av lÀrares uppfattningar av metoden "att skriva sig till lÀsning"

The aim of this study is to investigate teachers? experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers? motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR.

Applikationsutveckling till mobila enheter

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn.

SvÄrt att lÀsa och skriva? : Hur klasslÀrare upptÀcker och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter

Vi har gjort en undersökning pÄ hur klasslÀrare upptÀcker och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa kunskapen i hur klasslÀrare i den första lÀs- och skrivinlÀrningen upptÀcker och hjÀlper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslÀrare som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurserna 1-3.Resultatet visar pÄ att klasslÀrare anser sig lÀtt upptÀcka om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter genom observation och kartlÀggning. Deras roll som lÀrare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svÄrigheter. Datorn anvÀnds som ett hjÀlpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ..

Hur kan lÀrare ge elever med dyslexi stimulerande
undervisning?

Undersökningen gick ut pÄ att framhÀva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade Ätta specialpedagoger för att dÀrefter sammanstÀlla svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska ÄtgÀrder vid olika svÄrigheter hos lever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Exempel pÄ vad en klasslÀrare kan göra för dyslektiker Àr att lÄta dem fÄ lÀromedel inspelade pÄ band, lÀra dem anvÀnda rÀttstavningsprogram pÄ datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven sjÀlvförtroende.

LÀrares metoder : En studie om hur en lÀrare omvandlar en metod för lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av datorer till sin egen

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Applikationsutveckling till mobila enheter

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn. Jag gĂ„r Ă€ven igenom mina arbetsmetoder och vilka delar som hjĂ€lpt mig till framgĂ„ng.

Skumma typer & trevliga personer : en bilderbok

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Förskolan en frizon frÄn trendleksaker? - en studie om fem förskollÀrares syn pÄ leksaker

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Är du online sen? : En analys i sociala virtuella nĂ€tverks utbredning, genom chatt, och pĂ„verkan av övrigt kompisumgĂ€nge, bland elever i Ă„rskurs 9, samt SO-lĂ€rarnas instĂ€llning i unervisningen om detta.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att umgÄs genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter vÀxer lavinartat. Hur stor Àr utbredningen av detta bland skolungdomar och pÄverkar det det vanliga kamratumgÀnget IRL (In Real Life)? Hur ser lÀrare pÄ chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frÄgor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett vÀxande chattintresse..

Jag finns hÀr! Var Àr du? : Kommunikation via IKT

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sÀtter sin prÀgel pÄ mÀnniskors liv och Internet pÄverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgÄngen till datorer Àr i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information Àr, att vi alltid kommunicerar men det Àr skillnad pÄ de medel som anvÀnds. HÀr belyses Àven datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). HÀr exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess anvÀndning inom skolan samt att kringmiljön Àr viktig.Studien Àr huvudsakligen baserad pÄ en kvantitativ metodinriktning i form av en enkÀtundersökning dÀr lÀrare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar pÄ frÄgor kring datorns nyttjande bÄde inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att bÄde elever och lÀrare Àr frekventa anvÀndare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. BÄda grupperna Àr positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

FÀrgkodning för ett sjÀlvstÀndigt liv : Wayshowing för personer med demenssjukdom

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Beredskap f?r kontrastmedelsinducerad allvarlig allergisk reaktion inom radiologin

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Stolpverksmallar: Om hj?lpmedel f?r ?verf?ring av fasta m?tt och former

The thesis has investigated the use of templates in timber framing, a field where there has previously been a lack of comprehensive and clear information. The main goal was to map and describe the various types of templates, their appearance, usage, and function, in order to make this traditional craft more accessible to both professional craftsmen and DIY enthusiasts. The project also aims to contribute to the preservation of traditional building crafts, in alignment with UNESCO's Convention for the Safeguarding of Intangible Cultural Heritage. The methodology used in this study was a literature review, where relevant templates were gathered and analyzed. The templates were then categorized using a system developed by the author, which helped simplify the understanding of the templates functions and uses.

Tanten och smÄkrypen

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga smÄkryp samt nÄgra av deras nÀrmaste slÀktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populÀrvetenskaplig bilderbok med faktainnehÄll. DÄ en antropocentrisk syn pÄ djur, i detta fall smÄkryp, Àr vanlig i skolans vÀrld vill jag försöka skapa diskussion kring smÄkrypens egenvÀrde, istÀllet för att endast se vilken nytta vi mÀnniskor kan ha av dem. NÀr jag efter mÄnga om och men valt vilka smÄkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade dÄ den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte Äterfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder pÄ vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram..

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->