Skollagen beskriver att undervisning är det arbete som förskolläraren genomför utifrån läroplanens mål. Studiens syfte är att undersöka och jämföra den planerade undervisningen i förskolan i två länder. Genom att jämföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa länders sätt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjälp av att kategorisera materialet utifrån de valda aspekterna; organsation, innehåll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola både hade likheter och skillnader.

Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien.

Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar.

Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter.

För några år sedan togs politiska initiativ på överstatlig nivå att definiera entreprenörskap som en grundläggande kompetens hos varje samhällsmedborgare och en angelägenhet för skolväsendet. Som en följd av detta kom även den svenska grundskolans nationella styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehålla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lärare förstår och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser på lärarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisade i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lärarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmågor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmåga och initiativförmåga.

Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger.

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen..

Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på hur vi kan motivera och intressera våra elever samt vilka svårigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare och elever har det visat sig att den största svårigheten har varit textförståelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som är väsentliga för problemlösning är variation i undervisningen, uppgifter med lämplig svårighetsgrad och att använda eleverna som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen är det viktigt att eleverna känner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lägger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest på i sin undervisning för att eleverna ska tillägna sig det svenska språket på ett så effektivt sätt som möjligt.För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger på fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgår från en individualiserad undervisning i arbetet med andraspråkseleverna. De använder mycket bilder och kroppsspråk för att förtydliga och göra undervisningen så konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar på språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen hos eleverna och i arbetet med detta använder de sig av flera olika metoder för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov..

Denna uppsats syfte var att undersöka lärares attityder till IT och datorer i undervisningen och huruvida dessa är kopplade till lärarens ålder eller kön. För att uppnå syftet ställdes två frågeställningar upp. Den första frågeställningen behandlade en eventuell skillnad i datorattityder mellan manliga och kvinnliga lärare och den andra handlade om äldre och yngre lärares attityder till IT och datorer i undervisningen. För att besvara dessa frågeställningar användes både enkäter och intervjuer. Tjugofyra enkäter distribuerades och fem intervjuer genomfördes på två högstadieskolor i norra norrbotten.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen..

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad.

Användandet av datorn i vardagen har gjort att behovet av att lagra data har ökat med 100 % varje år. Den exponentiella ökningen av information beror mestadels på det ökade användandet av Internet . För att hantera mängden av data så måste IT-enheter börja fundera på att centralisera sin datalagring. I rapporten ges det en beskrivning på nätverkteknologier och kriterier för hantering av datalagring. För att beskriva verkligheten intervjuades två medelstora organisationer som har infört nätverkslagringslösning.