Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syftet med vårt examensarbete är att få en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan. Arbetet undersöker även hur tidningsrubriker av våld i skolan har sett ut under de senaste fem åren, och hur pedagogerna ser på tidningars framställning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lärare och en fritidspedagog på respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker främst genom tidningsarkiv på Internet, men även genom olika dagstidningars nätupplagor. Våra teoretiska utgångspunkter utgår från tidigare rapporter och undersökningar genomförda angående våld i skolan, samt tidigare forskning angående tidningars framställning av samma ämne.

I dagens samhälle är det ofta viktigt att kunna använda datorer och internet för att göra olika vardagssysslor såsom hålla kontakten med släkt och vänner, kontakta myndigheter, utföra bankärenden och boka resor. Fortfarande finns det dock många som saknar kunskaperna att använda en dator, en grupp som är överrepresenterade bland dessa är pensionärerna.Det finns många olika operativsystem och vissa lämpar sig antagligen bättre än andra om man är över 65 år och saknar tidigare datorkunskaper. I denna rapport undersöks huruvida det klassiska skrivbordsgränssnittet i Windows är bättre eller sämre än det nya gränssnittet Modern UI som återfinns i Windows 8 och Windows RT. I studien ingick fem par pensionärer i åldrarna 71-87 som utvärderades med hjälp av samupptäckarmetoden.Resultatet av studien visar att inget av de två undersökta systemen är optimalt för denna kategori av användare men att många av de nyheter som introducerades i Modern UI såsom levande paneler underlättade testpersonernas interaktion med datorn..

Denna studie behandlar IKT och Bild som lärandeverktyg. På grund av det studerade områdets komplexibilitet fann vi tidigt att det krävdes en omfattande litteraturstudie kring tidigare forskning inom områdena IKT och bild, allra helst eftersom vi utifrån vårt syfte även har fått studera konvergensen mellan IKT och bild i lärandesammanhang. Genom litteraturstudier har vi undersökt hur IKT och bild beskrivs som lärandeverktyg i styrdokument, rapporter och aktuell forskning. Vi har också gjort en empirisk studie med syfte att undersöka hur studenterna i lärarutbildningens första termin upplevt IKT och bild som lärandeverktyg utifrån tre specifika kurser i den första terminens allmänna utbildningsområde. I vår empiriska studie har studenterna fått reflektera över huvudsakligen följande tre frågeställningar: Hur de upplevde IKT och Bild innan de påbörjade sin utbildning, hur de upplevde IKT och bild som lärandeverktyg efter den första terminen samt hur de har sett på IKT och Bild som lärandeverktyg i sin kommande lärarprofession.

Applikationer och system flyttar i allt större utsträckning från lokala installationer på den enskilda datorn, ut i ?molnet? där data skickas och hanteras via Internet. Traditionella ?Desktop applikationer? blir webbapplikationer för att centralisera drift och öka tillgänglighet. Detta skifte medför ett ökande antal träffytor för personer som av en eller annan orsak vill åsamka skada eller tillskansa sig, alternativt manipulera eller förstöra, känslig eller hemlig information.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet. Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja..

Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig dansundervisning.

Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ?Att skriva sig till läsning? (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.

I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet värdegrund samt ta reda på hur en skola arbetar med värdegrunden. För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta personer som samtliga arbetade på samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet värdegrund bestod av en del definitioner.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen. .

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

The school is a place of work where teachers, with different tools, are supposed to teach their students for the future. In the study the teachers? opinions will be lifted when it comes to use of computers as a tool to teach the students how to read and write. The interpretation is that the use of computers is reflecting the development of society and the intention is to find out if computers will be used in a didactic purpose in teaching. We focused on getting knowledge about which different opinions there are among teachers in grade 1-3 when it comes to the use of computers as a tool in teaching how to read and write.