Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler. Undersökningen visar pÄ bÄde likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbÀttra processer kring uppföljning för att försÀkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lÀrdomar kan dras frÄn de utfall arbetet medför..

Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..

This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus pÄ hundar, anvÀnds som hjÀlpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter anvÀndningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjÀlpmedel samt studerade ett exempel pÄ ett behandlingshem dÀr hundar anvÀnds i vÄrd- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fÄtt svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur kan hundar anvÀndas som hjÀlpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan anvÀndningen av hundar som ett hjÀlpmedel i vÄrd- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vÄrd- och terapihund? Hur anvÀnds hundar pÄ en missbruksinstitution för Àldre mÀn? Resultatet pekar pÄ att hundar kan anvÀndas i vÄrd- och terapisyfte genom anvÀndning av de metoder som finns, det vill sÀga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vÄrd- och terapihund Àr att den trÀnas pÄ adekvat sÀtt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bÀsta.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Malmö stad anvÀnder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frÄgestÀllningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö TuristbyrÄ, Tourism in SkÄne och Event in SkÄne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades pÄ ett icke-sannolikhetsurval gÀllande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frÄgor och varit semistrukturerade. IntervjufrÄgorna har utformats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och har anpassats efter respektive respondent.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mÄl i en organisation skall pÄverka anstÀlldas prestationer, mÄste det föreligga ett engagemang för mÄlen. Mindre utforskat Àr dock mÄlstyrning och dess effekter pÄ motivationen att göra goda prestationer under en nedlÀggningssituation. Den kunskap som finns visar pÄ svÄrigheterna att skapa motiverade anstÀllda, pÄ grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedlÀggningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för mÄlen, upplevde ett mÄlstyrningsprogram under en nedlÀggningssituation, dÀr mÄlstyrningen innebar en höjning av mÄlen. Syftet Àr Àven att studera hur mÄlstyrningsprogrammet pÄverkade de anstÀlldas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspÀnning.

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kÀnde att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att lÀsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var ocksÄ att se om det fanns nÄgra skillnader i inre sjÀlvkÀnsla och yttre sjÀlvkÀnsla mellan svenska elever och elever med utlÀndsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever pÄ en gymnasieskola i Malmö, uppdelade pÄ 21 svenska elever och 30 elever med utlÀndsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjÀlp av ett formulÀr dÀr kön, bakgrund och framtidstro efterfrÄgades. DÀrefter följde pÄstÄende som mÀtte yttre sjÀlvkÀnsla och inre sjÀlvkÀnsla.

År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. VĂ„r studie syftar till att belysa vilka effekter personalen pĂ„ skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss pĂ„ tre faktorer: hĂ€lsa, inlĂ€rning och koncentrationsförmĂ„ga. Vi undersöker Ă€ven organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrÄn en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att anvÀnda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrÄn en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan anvÀnt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis anvÀnds till elgitarr, och sedan har jag, utifrÄn min analys och tolkning av min första inspelning, anvÀnt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning dÀr jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus pÄ följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Bakgrund: Stroke Àr den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsÀttning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod dÀr fokus ligger pÄ kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundlÀggande rörelseförmÄga för att dÀrigenom ÄterstÀlla kroppslig och sjÀlslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning pÄ kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som Àr möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.

De senaste decennierna har stressen ökat vÀsentligt i vÄrt samhÀlle. Det finns flera olika samverkande orsaker till detta. Arbetslivet Àr en betydande kÀlla till stress, sÀrskilt inom vissa yrkesomrÄden. VÄrdpersonal arbetar ofta i en stressig miljö vilket kan leda till stressrelaterade problem. Dessa problem kan förekomma i varierande grad och yttra sig pÄ olika sÀtt.