Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Syftet med uppsatsen har varit att fÄ ökad kunskap om nyexaminerade lÀrares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se pÄ kopplingen mellan lÀrarutbildningens olika delar och yrkeslivet. FrÄgor som har behandlats var om lÀrares socialisation in i lÀraryrket, pedagogiska teorier i lÀrarutbildningen och praxisnÀra teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie frÄn 2006 dÀr studenter under sin sista termin pÄ lÀrarutbildningen har intervjuats, och dÀrifrÄn har vi gÄtt vidare med en ny fallstudie dÀr lÀrare som har varit ute i yrkeslivet ett till tvÄ Är har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har Àven en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfÀllet. För att fÄ en uppfattning om studenters syn pÄ det teoretiska innehÄllet i lÀrarutbildningen har Àven en enkÀt med en öppen frÄga gjorts.Uppsatsen har visat pÄ att kraven som stÀlls pÄ lÀrarutbildningen Àr höga och motsÀgelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tÀnkas generera. Genom en fallstudie pÄ ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan pÄverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det Àven kan framkomma negativa effekter vid anvÀndning av KM vilka vi anser att man bör beakta. VÄr undersökning visade Àven att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tÀnkas generera. Genom en fallstudie pÄ ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan pÄverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det Àven kan framkomma negativa effekter vid anvÀndning av KM vilka vi anser att man bör beakta. VÄr undersökning visade Àven att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

2011 Ärs gymnasiereform har inneburit stora förÀndringar för svenskÀmnet, bland annat genom förÀndringen av Àmnets omfattning, som ökats pÄ högskoleförberedande program samtidigt som den halverats pÄ yrkesprogram. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskÀmnets förutsÀttningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskÀmnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillÀmpas Àr en kvalitativ textanalys, men analysen har Àven kvantitativa inslag dÀr konceptionerna allmÀnutbildning och yrkesutbildning anvÀnds som analyskategorier. Analysen visar att svenskÀmnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framstÀlls som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Analysen visar dock att det svenskÀmne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet bortprioriteras till förmÄn för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istÀllet Àr ett Àmne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande Àmne, med relevans framför allt för elever pÄ högskoleförberedande program..

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sÄngteknisk trÀning som i yrkesförberedande sÄngundervisning förbereder sÄngeleven för yrkeslivet som professionell sÄngare. Detta för att frÀmja arbetstrivseln hos professionella sÄngare. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sÄngare har anvÀnts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sÄngutbildningar, pedagogens möjlighet till pÄverkan pÄ musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hÀlsonedsÀttningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning dÄ flera teman Àr överensstÀmmande. Denna studies resultat Àr dock specificerat till sÄngarens livsvÀrld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. MÄnga effekter som uppstÄr i vÀrdsamhÀllet Àr dock oplanerade och ibland Àven oönskade. Exempel pÄ sÄdana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömÀssiga förÀndringar. Evenemanget och dess omvÀrld pÄverkar varandra ömsesidigt. Det gÀller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhÄllande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Bakgrund: Runt 5-10 % av kvinnor i fertil Älder har en diagnos av polycystiskt ovariesyndrom men Ànnu fler lider av syndromet utan en diagnos. Polycystiskt ovariesyndrom innebÀr att en kvinnas ena eller bÄda Àggstockar Àr fyllda med cystor och att hon har en hormonstörning. KosthÄllning har en betydande effekt pÄ hur syndromet visar sig. Syfte: Se vad olika kostmetoder har för effekter pÄ kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom och vilken metod som Àr bÀst. Metod: En litteraturstudie som analyserar tio vetenskapliga artiklar i fyra olika teman.

Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, Àr nÄgot som alla pÄ polisutbildningen kommer att utsÀttas för under sin första tid som polisaspirant. TyvÀrr kommer flertalet att fÄ problem med dessa arbetstider. Det Àr dÀrför viktigt att lÀra kÀnna sin kropps begrÀnsningar och vad den behöver för att fungera pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. Det Àr dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt ocksÄ trÀning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att kÀnna sammanhang bÄde i det sociala livet och i yrkeslivet Àr viktigt, skulle det fallera pÄ ena fronten sÄ blir ofta Àven det andra lidande.

Datoriserade informationssystem Àr kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter Àr personer som pÄverkar eller pÄverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system Àr det viktigt för utvecklarna att förstÄ intressenterna och deras behov av systemen.Det Àr dock ovanligt att utvecklare fÄr tala med verkliga intressenter direkt. De Àr ofta hÀnvisade att tala med representanter för dessa, sÄ kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, Àr vanligt förekommande.

Evenemang Àr för mÄnga nationer och orter idag ett prioriterat omrÄde. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsomrÄde och en möjlig tillvÀxtgenerator för turismnÀringen. Hur evenemang pÄverkar lokalsamhÀllet och vilka effekter de fÄr för det lokala nÀringslivet pÄ en arrangörsort Àr omrÄden dÀr det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förvÀntningar pÄ evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie Àr att undersöka effekter av evenemang för lokala företag.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader i antalet vÀnskapsrelationer mellan kvinnor och mÀn, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende pÄ hur ofta individerna trÀffar sina vÀnner kan hjÀlpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vÀnskap Àr utifrÄn olika vÀnskapsdefinitioner, samt varför vi har vÀnner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och mÀn agerar pÄ olika sÀtt i samhÀllet, samt relationen mellan vÀnskap och genus. Korstabeller och en multipel linjÀr regressionsanalys har genomförts pÄ datamaterialet som Àr hÀmtat ifrÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhÄllanden som exempelvis vÀnner, familj, utbildning och arbetsförhÄllanden.

Att vara nyexaminerad sjuksköterska Àr förenat med hög stressnivÄ och kÀnsla av kunskapsbrist. Sjuksköterskor upplever Àven att den nya situationen Àr övervÀldigande och att bristen pÄ stöd Àr pÄtaglig. Samtidigt har den nyexaminerade sjuksköterskan med sig en teoretisk grund att stÄ pÄ, men saknar erfarenhet att handla efter i olika situationer. Detta kan komma att fÄ konsekvenser för patientsÀkerheten, om rÀtt stöd och vÀgledning inte finns. Stöd och vÀgledning kan komma att hjÀlpa nyexaminerade sjuksköterskor i början av yrkeslivet.

Betydelsen av en adekvat omvÄrdnadsdokumentation i en snabbt förÀnderlig vÄrd- och omsorgsstruktur Àr stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten pÄ dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera faktorer som pÄverkar sjusköterskornas förutsÀttningar att genomföra omvÄrdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvÄrdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.