Den här studien har som mål att undersöka hur spelares uppfattning av skicklighet, slump, tur och underhållning påverkas genom av hantering och visualisering av slump. Studien utgår från brädspel och den huvudsakliga aspekten som förändrades var tärningens roll. För att åstadkomma detta så skapades ett brädspel från grunden som sedan konverterades till två datoriserade version som fungerade exakt likadant som brädspelet spelmekaniskt. Det som skiljer de olika versionerna är hur tärningen och dess utfall samt hur information till spelare visualiserades. Studien gjordes på 12 testpersoner som fick testa varsin version av spelet och därefter fick de besvara en enkät innehållande frågor som berörde ämnet som skulle undersökas.

Denna C-uppsats behandlar utvärderingar av företags datoriserade informationssystem. Bakgrunden till detta är att det idag spenderas stora summor pengar på företagens och att företagens verksamhet ofta är beroende av ett fungerande informationssystem. För att säkerställa att informationssystemet verkligen ger den nyttan som efterstävas krävs det att det genomförs utvärderingar. Utvärderingar är en grund för att kontrollera systemen mot de uppsatta målen och att visa på eventuella förbättringsbehov. Uppsatsen vill visa hur utvärderingsarbetet går till i dagens företag.

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden?s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

Syfte: Att utvärdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och därmed även den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i åldern 10-13 år med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats från Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hämtades från deltagarnas patientjournaler och värden på den fysiska aktivitetsnivån (PAL) beräknades. Efter sammanställning av data delades deltagarna in i två grupper efter fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie påvisade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i åldern 10-13 år. Någon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende på fysisk aktivitetsnivå fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader påvisas.

Idag satsas det mycket resurser på datorisering i samhället och elektroniska patientjournaler har fått många funktioner i hälso- och sjukvården. Journalen används för att påvisa vilka åtgärder och behandlingar som utförs, verkar som ett kommunikationsverktyg mellan professionerna och för utvärdering av patientvården. Omvårdnadsdokumentation är en del av sjuksköterskans yrkesansvar men i många fall är dokumentationen bristande och ofullständig och kan därmed inte fylla sina betydelsefulla funktioner i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av elektronisk omvårdnadsdokumentation. Studien var en systematisk litteraturstudie.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet.Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare.Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården.

Bakgrund: Både kateteranvändning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansågs betydelsefullt ur ett kvalitetssäkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvändning. Syftet var även att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i så fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades på den aktuella vårdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: Nästan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter där residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvårdplanen hos samtliga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rådande och vilka metoder som användes för fostran av sinnessjuka patienter på hospitalen under senare hälften av 1800-talet, med fokus på Uppsala hospital. Frågorna som ställs är hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överläkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet på hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.Källmaterialet består av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod används. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgångspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas är ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar på att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.

Patientregistret är en av våra viktigaste källor till sekundärdata och används till forskning, epidemiologiska studier och till andra analyser av sjukvården, så som ekonomisk uppföljning och fördelning. Säkerställande av att korrekt data rapporteras in till registret är väsentlig utifrån dess breda användningsområde. Frågeställningen för studien var att kartlägga förekomst av felregistreringar till patientregistret inom psykiatrisk öppenvård genom att titta på överensstämmelsen i faktiska registreringar i förhållande till journaldokumentationen. Studien är retrospektiv och beskrivande, med kvantitativ ansats. Urvalet skedde stratifierat med indelning i fyra grupper där grupperna bestod av mottagningar med likartad behandlingsproblematik.

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning. Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda.Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva telefonsjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och de faktorer som påverkar kommunikationen med uppringare. Artikelsökningen utfördes via Cinahl och PubMed samt med hjälp av valda källors referenslista. Tretton artiklar som överensstämde med syftet granskades. Resultatet visade att telefonsjuksköterskorna upplevde stress på grund av tidsbrist och sjukvårdens bristande resurser. Samtal med en tredje person upplevdes som problematiskt eftersom informationen kunde missuppfattas och telefonsjuksköterskan saknade visualisering av patienten vilket försvårade bedömningen av vårdbehovet.

I och med att fler och fler datasystem används som informationsbärare inom hälso- och sjukvården, blir verksamheterna också sårbara på ett sätt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara både interna och externa. Exempel på interna hot är de egna medarbetarnas brist på säkerhetstänkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men också strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten är en kartläggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkät till ett urval av medarbetare vid de båda driftenheterna. 200 användare valdes slumpvis ut, 50 stycken från vardera yrkeskategorin läkarsekreterare, läkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrågade medarbetarna tycker att reservrutiner är viktigt, men långt från alla vet inte vad reservrutiner är eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att många anser att journaluppgifter inte förs in rätt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, då reservrutiner använts. P.g.a.