Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar.

Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien.

Syftet med studien att skildra hur idrottslärare undervisar om doping och hur dessa lärare uppfattar kunskapskravet gällande doping angivet i gymnasieskolans läroplan. Frågeställningarna i studien behandlar hur två lärare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans läroplan. Undersökningssättet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lärarna undervisar om doping inom idrott och hälsa som en del av kost eller ANT- undervisning. Lärarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen är komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan..

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ.

Arbetets syfte är att ta reda på hur läroböcker och lärarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lärarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lärare samt analyserades tre läroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare år. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse områden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lärarna använder och följer i stort sätt bara de analyserade läroböckerna.

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmänna uppfattningar och attityder till användandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn på vad de lär sig av sitt spelande. En webbaserad enkätundersökning genomfördes med gymnasieelever från årskurs 1-3 på IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. Utifrån enkätsvaren framgår att en övervägande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lärandet, såväl lärande i vardagslivet som i skolan. Särskilt framträder ökade kunskaper i det engelska språket.

Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande. Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar.

Denna studie handlar om användningen av läroboken i svenska på gymnasiet. Forskningen säger att undervisningen länge och fortfarande är styrd av läroboken. Jag ville ta reda på om det fortfarande var så. Genom enkätundersökningar bland lärare och elever på en gymnasieskola har jag tagit reda på vilka föreställningar som finns bland dem. Jag har också frågat lärarna om deras användande om IKT i undervisningen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:?Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa??Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur??Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 ? 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger verksamma inom särskolan arbetar språkutvecklande i undervisningen. För att ta reda på det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom särskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag är mer intresserad av djupet än av bredden. Resultatet visar att i arbetet med särskoleelever är det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus på det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer och har olika behov..

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt samtal med matematiskt innehåll är en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssätt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregår en beskrivning av läroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som använts för undersökningen är intervjuer med lärare och gruppintervjuer och enkäter med elever i årskurs nio. Undersökningen visar att samtal är en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in på olika sätt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgångar och när de behöver hjälp med att finna lösningar vid individuellt räknande i matematikböckerna.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).