Sökresultat:
653 Uppsatser om Datorer i förskolan - Sida 33 av 44
Drop in- en tidbegrÀnsad vÀgledningsinsats
Vi har med denna studie undersökt vilka vÀgledningsmodeller och metoder som vÀgledare anvÀnder i drop in- samtalet, samt deras instÀllning till detta.
Den metod vi anvÀnder oss av i studien Àr semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frÄgor uppdelade i teman. Dessa teman Àr modeller, metoder och instÀllningar.
De vÀgledningsmodeller som vÀgledarna i studien anvÀnder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete Àr Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.
Outsourcing av faktureringslösningar i nÀthandelsföretag (B2C)
Den nya ekonomin innebÀr ett mer dynamiskt klimat för företagen. Detta stÀller nya krav pÄ företagens anpassningsförmÄga. Outsourcing Àr ett sÀtt att bemöta ovan nÀmnda flexibilitetskrav. E-handel Àr en annan del av den nya ekonomin. Allt fler konsumenter upptÀcker fördelar med att"shoppa on-line".
En fackla för vÀrlden : Herbert Tingsten och Israel
Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.
Betydelsen av alternativa verktyg i ett skolpedagogiskt sammamhang : Specialpedagogers, speciallÀrares och Skoldatatekets arbete med alternativa verktyg, samt upplevelser av samarbetet dem emellan
Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.
Vid medvetande eller inte?
Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.
Datorn i skolÀmnet hem- och konsumentkunskap
MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.
Modernisering och uppdatering av receptsidan vegania.net
Syfte ? Ta reda pÄ hur man utformar en receptsida i avseende pÄ design och anpassning för mobila enheter samt hur mycket detta pÄverkar den dagliga datatrafiken pÄ webbplatsen.Metod ? Litteratursökning, kvantitativ webbenkÀt, webbaserad intervju samt mÀtning och jÀmförelse av datatrafik pÄ webbplatsen.Resultat ? Navigation (struktur) pÄ en webbplats Àr enligt mÄnga den viktigaste delen av webbplatsens innehÄll. Navigationen ska Àven följa med i en mobilanpassning ? för att anvÀndaren ska kunna kÀnna igen sig pÄ webbplatsen ska bÄde strukturen och designen vara konsekvent.Smartphones Àr framtidens datorer, vi blir bara fler och fler som surfar via mobila enheter. Ska en webbplats hÄllas modern och kunna konkurrera med liknande sidor sÄ mÄste den vara mobilanpassad.
Orosmoln över tjÀnsteavtal : En avtalsanalys inom molntjÀnster
MolntjÀnster Àr aktuellt inom IT-omrÄdet och spÄs skall komma att förÀndra sÀttet pÄ vilket vi anvÀnder oss av datorer och internet. Fler och fler företag beslutar att köpa in sÄdana tjÀnster bland annat pÄ grund av en kostnadseffektivisering av IT-hanteringen. I ett molntjÀnstavtal lÀggs grunden för vad som förvÀntas av köpare och sÀljare vid köp av molntjÀnster. PÄ grund av den vÀxande anvÀndningen av dessa tjÀnster och dess relativt nya intÄg pÄ marknaden har vi granskat tvÄ av de största aktörernas molntjÀnstavtal med syftet att identifiera och diskutera riskerna förknippade med avtalen. UtifrÄn de risker vi upptÀckt ges dÀrefter förslag till en blivande molnkund pÄ övervÀganden som denna kan ha anvÀndning av vid avtalsskrivandet med en molntjÀnstleverantör.För att undvika olÀgenheter ger vi som förslag till en blivande molnkund att exempelvis svarstiden med fördel kan föras in i parternas avtal.
Controllerrollen - En studie om controllerns varierande roll i företag
Vi har i denna kvalitativa studie med induktiv ansats genomfört tvÄ fallstudier med syfte attstudera skillnaderna mellan den funktionella eller formaliserade definitionen av controllern frÄnden praktiska och handlingsorienterade definitionen. Samtidigt studerade vi skillnaderna mellancontrollerns syn pÄ sin egen roll och controllerns kollegors syn pÄ dess roll. Analysen hargenomförts med hjÀlp av en teoretisk referensram som vi byggt upp utifrÄn tvÄ kategorier sompÄverkar controllerns roll, interna samt externa faktorer. Det vi kommit fram till visar att detfinns tydliga skillnader mellan den funktionella eller formaliserade definitionen frÄn denpraktiska och handlingsorienterade definitionen. Vidare resultat som framkommit genom vÄrstudie Àr att controllern idag nÀrmar sig ledningen och de klassiska arbetsuppgifterna tas allt meröver av datorer och ekonomisystem, vilket Àr den största skillnaden som framkommit frÄn denfunktionella definitionen som litteraturen ger oss.
"NÀr diagnosen kom satte vi oss ner och stakade ut ett mÄl" : En studie om att nÄ framgÄng i skolan för elever med Aspergers syndrom
Diagnosen Aspergers syndrom (AS) Àr ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstÄnd (AST). UngefÀr en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som fÄr diagnosen Àr pojkar eller mÀn, men andelen flickor och kvinnor som fÄr diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begrÀnsad förmÄga vad gÀller socialt umgÀnge. De har brister i att förstÄ sammanhang och att organisera sin tillvaro.
Talet om lagen. En diskursanalys av diskussionen om bibliotekslagen 1990 - 2003
Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.
Webbaserad SlÀkttrÀdsmodul : Med koppling till EmiWeb
Att slĂ€ktforska idag handlar inte bara om att leta runt i gamla arkiv eller kyrkoböcker. Idag erbjuds en rad olika möjligheter för dem som slĂ€ktforskar. Idag behöver inte en intresserad person vara nĂ„gon expert pĂ„ slĂ€ktforskning utan Ă€ven personer utan erfarenhet av slĂ€ktforskning kan prova pĂ„ detta. Detta görs möjligt tack vare den nya teknik som finns dĂ„ frĂ€mst de webbsidor som erbjuder möjligheten att söka i flera stora arkiv pĂ„ ett enkelt sĂ€tt, och direkt framför sin egen dator hemma. Ăven för dem som fortfarande föredrar att leta pĂ„ det gamla sĂ€ttet finns idag program till datorer som underlĂ€ttar arbetet betydligt.
SÀkerhet i bredband för privatpersoner
Till att börja med studerades vad bredband Àr samt vilka tjÀnster och aktörer som finns. Ett antal frÄgor stÀlldes till utvalda aktörer för att reda ut vad de erbjuder gÀllande tjÀnster, bandbredd, sÀkerhet mm. Sedan beskrivs nÄgra olika uppkopplingsmöjligheter: LAN, ADSL samt Kabel-TV, samt kort om vad framtiden kommer att erbjuda. För att ta reda pÄ hur bredbandet anvÀnds sÄ valde vi tre grupper som vi intervjuade om deras bredbandsanvÀndande. Detta gjordes för att fÄ en överblick om hur man anvÀnder bredband och vilka sÀkerhetsÄtgÀrder man tagit som privatperson.
Informationsspridning via datornÀtverk
Denna rapport behandlar ett examensarbete utfört av tvÄ studenter, Honia Barhoon och Mnar Siawesh. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ, den första delen pÄ Volvo IT i UmeÄ, den andra pÄ Smartsign i BorlÀnge Volvo IT Àr ett globalt företag som arbetar med att serva Volvokoncernen samt externa kunder med bland annat systemutveckling, drift och underhÄll av system, infrastruktur och support. Av Volvo Lastvagnar efterfrÄgades en lösning för att digitalt sprida information pÄ strategiska stÀllen. Förslaget till lösning av programvara som Volvo IT önskade kom frÄn företaget Smartsign.Smartsign Àr ett företag som har funnits i olika tappningar sedan 1998. Idag Àr det ett företag som utvecklar ett program som underlÀttar informationsspridning i olika syften, för olika anvÀndare.
TrÄdlösa nÀtverk i BorÄs tÀtort - En studie om sÀkerhet och skydd
Denna studie behandlar hur vÀl invÄnarna i BorÄs tÀtort skyddar sina trÄdlösa nÀtverk. Eftersom trÄdlösa nÀtverk blir allt mer vanliga ökar dÀrmed efterfrÄgan pÄ högre sÀkerhet. Det kan för lÀsaren dÀrför vara intressant att veta vad mÀnniskor anvÀnder för skydd samt om det finns nÄgra skillnader i olika Äldersgrupper och hur de Àr bosatta. Vi har Àven diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha pÄ hur mÀnniskor vÀljer att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bÀttre rÀckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda omrÄden i BorÄs innerstad med. OmrÄdena Àr utvalda efter befolkningsmÀngd i Äldrarna 19-64.