Flashspel är en väldigt populär form av ledigt spelande, men det finns fortfarande spelformer som är outforskade. Vi bestämde oss för att göra det ingen utvecklare hittills lyckats med, det vill säga att skapa ett så kallat ?Massively Multiplayer Online Flash Game?. Ett spel som konstant är uppkopplat till internet och lever vidare genom spelarna. Problemet ligger i plattformen.

Vi beskriver i denna rapport hur vi, som två studenter vidÖrebro universitet, utvecklade ett nätverksbaserat action-spel för datorer i Windows-miljösomsedanvarmed ochtävladei nordens största spelutvecklar-tävling, Swedish Game Awards. I spelet,som vi döpt till Battle of Life, tar sig spelaren an en farlig och oförlåtande värld och måste slåss mot andra spelareför att överleva. Vi förklarar i denna rapport hur vi, under tio veckors tid,utvecklar ett spel från grundenoch vilka verktyg och metoder vi använde oss av för att genomföra uppgiften. Vi beskriver projektets mot-och framgångar samt hur vi löste de problem vi komi kontakt med under utveklingens gång.Vi går in djupare på varför vi gjordevissa designbeslut och hur de påverkade vårt slutliga resultat.Avslutningsvis diskuterarviom utveklingsprocessen och spelets eventuella framtid, både från vårt eget perspektivsom utvecklaremen även från ett samhällsenligt perspektiv..

Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Det här arbete behandlar grunderna i penetrationstestning, vilket är en metod föratt kontrollera säkerheten i datorer och nätverk genom att försöka sätta in sig isamma tankesätt och metoder som en potentiell angripare kan ha.Den teoritiska delen går igenom processen för hur ett penetrationstest kan gå tilloch vad som är viktigt att veta och att tänka på under penetrationstestet.Det presenteras även några populära och användbara verktyg som kananvändas för penetrationstestning, nämligen Nmap, Backtack, Nessus ochMetasploit, samt en nogrann beskrivning av några av de mest vanligtvisförekommande allvarliga sårbarheterna.I genomförandedelen utförs ett penetrationstest i en labmiljö, och sätter då deninformation i den teoritiska delen i praktik. De verktygen som används gåsigenom mer detaljerat och olika metoder för att använda dessa verktyg ipenetrationstestningssyfte testas.Penetrationstestet gås igenom stegvis, och börjar med att hitta maskiner pånätverket och även hitta detaljerad information och möjligheter för angrepp. Deninformationen används sedan för att hitta sårbarheter i maskinerna, och slutligenutnyttjas dessa sårbarheter för att installera ett remote-access program och gekontrollen till den angripande datorn..

På senare år har datorer blivit allt mer utvecklade och utbredda inom de flesta områden. En av datorns många fördelar är dess flexibilitet, en och samma dator och bildskärm kan användas till många olika saker. Detta arbete syftar till att utnyttja datorns resurser i fritidsbåtar. Målet med arbetet är att konstruera och bygga en rigg för ett datorsystem att använda i båtar. Riggen skall användas som plattform för vidare testning och utveckling av programvara.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

Syftet med den här studien var att undersöka några engelsklärares attityder till ochanvändning av digitaliserat läromaterial i undervisningen på gymnasienivå. Studienundersöker även om lärare anser att det är relevant att använda sig av digitaliserat läromaterial, främst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernågon förändring i elevernas inlärning vid användning av materialet. Undersökningen ärbaserad på kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielärare i engelska samt telefonintervjuer med två rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat läromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lärare gärna använder sig av datorer och digitaliserat läromaterial iengelskundervisningen, men flera av lärarna känner sig begränsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

The aim of this study is to highlight the computer as a learning resource in the education and give us knowledge about how the students uses the computer in year one in a selected High School where one computer per student were introduced in autumn 2011. The aim is also to contribute to the discussion about how the computer can become a natural learning resource for all students in all subjects, including the students in need of special support.How are the High School students using the computer?Are there differences in computer use, whether the student is in academic or vocational program?Are there differences in computer use between boys and girls?Do the student experience that the digital competence is increasing together with if they experience the computer as aid?In what degree do the teachers encourage the students to use the computer?How much do the students use the computer to learn mathematic?The study is based on a survey of all students in year one in a municipal High School.The result of the study is showing that the students first of all use the computer to play music, surf the Internet and to be logged in on social media (eg. Facebook). The students have learned to use the computer for the tasks they need, although the teachers don?t encourage the students to use the computer in any higher means, not in mathematics and not in other subjects.

Undersökningen går ut på att intervjua lärare som har erfarenhet av att använda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta på hur de används för att undervisa i statistik som är ett ämne som lämnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen påverkar ämnet jämförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England där statistik har en större plats och där ämnet går mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i ämnet i de båda länderna som begränsar möjligheterna till datoranvändning på olika sätt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in på statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstå teorin. I Sverige hittar jag inget tecken på att kursplanen begränsar möjligheterna till datoranvändning utan anledningen till att det inte är mer utbrett beror på yttre faktorer som brist på resurser, planeringstid, läromedel och lärares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssättet och antal lektionstimmar gör att datoranvändning är mycket begränsad..

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

This thesis examines which function the information technology may have in thechildren's library, with the example from two library computer programmes. One is anexpert system, Hedvig, which will help children to choose and to find books, and theother is a computer game, The mysterious signs, that will teach children library user education.The main question is: What conceptions do the project-leaders, the children'slibrarians and the children have concerning the function of these two programmes in thechildren's library?The study is based upon qualitative interviews with two projects-leaders, fourlibrarians, three computer programmers and twenty-eight children.The theoretical material consists of examples on other library computer programmesfor children developed in Denmark and USA, some American studies in children'sabilities to use computerized information retrieval systems, and studies concerningchildren's relations to computers.The adult's conceptions of the computer programmes are divided into categories asfollows: Democracy, aspect of sex, complement, marketing, reading promotion,development of competence, information technology development, pedagogics, adulteducational activities, compensation and armusement, pedagogics, usefulness,effectiveness and information. These categories shall be seen as the conclusions of the thesis..