Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

 Syftet med studien var dels att utveckla och anpassa det datorbaseradelästräningsprogrammet Omega-is till döva barns behov vid läsning och dels att utvärdera om träning i den utvecklade versionen av Omega-is hade effekt på döva elevers läsning. Det predicerades att läsningen skulle förbättras som följd av träning och att ett eller flera av mätinstrumenten skulle kunna förklara vad i läsningen som förbättrats. Tolv döva elever, 7-12 år gamla i årskurserna 1-2 och 4-6, deltog i en interventionsstudie med cross-over-design. Deltagarna slumpades med avseende på årskurs till två grupper med vardera maximalt 9½ möjliga träningsdagar. De testades vid tre tillfällen, Pretest 1, Pretest 2 och Posttest där tre kognitiva test administrerades vardera en gång och tre lästest vid varje testtillfälle.

Att skapa rättvisa prov är något av det svåraste som finns för alla lärare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt använda Bloom´s reviderade taxonomi för att validera frågorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs på dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som läser kursen programmering A på gymnasienivå. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs på dator, vilket också visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad från den norska undersökningen så ökade också flickornas resultat i min undersökning.

Ett hot mot informationssäkerheten i datorbaserade system kan vara att användarna har ett lågt säkerhetsmedvetande. För att kunna upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i informationssäkerhet så krävs det kunskap. Det är viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- säkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina användare i informationssäkerhet så att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som är nödvändiga för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nå sitt mål med den säkerhetspolicy och utbildning i informationssäkerhet som ges till de anställda.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

För att en slutanvändare skall kunna lösa problemsituationer som uppstår under interaktion med ett informationssystem bör denne ha tillgång till hjälpresurser. Dessa kan vara andra individer, manualer eller inbyggda programspecifika hjälpresurser. Hjälpresurser är en del av ett informationssystems användbarhet och syftet med denna studie är att studera ett ärendehanteringssystems hjälpresurser ur ett användbarhetsperspektiv. Studien har genomförts med teorier kring människa - datorinteraktion och en kvalitativ metod på en statlig organisation. Undersökningen har riktat sig mot de slutanvändare som handhar ärendehanteringssystemet dagligen.

Genom århundradena har teknikerna och mätinstrumenten för geodetisk mätning utvecklats mycket, från att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagsläget finns flera datorbaserade tekniker tillgängliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mätning i fält. En kravspecifikation har upprättats baserat på önskemålen från en kommunal kart- och mätavdelning, där ett av de viktigaste önskemålen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fält. Möjliga leverantörer har sökts och utvärderats, och därefter har fältdatorer och programvaror lånats för att genomför praktiska tester.Resultatet visar att utbudet av heltäckande lösningar är litet, men det finns fungerande system som täcker in de behov som var utgångspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mätning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns också en stor potential i användningen och utvecklingen av tekniken..

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Samhällsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet är att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjälp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och räckviddsångest har etablerat sig i svenskt skriftspråk. De två teoretiska utgångspunkter som jag har utgått från är dels språkets utveckling i relation till samhällets utveckling, dels hur den språkliga utvecklingen ser ut i relation till användandet av detsamma. Som metod har jag använt mig av delar från korpuslingvistiken och därmed av olika korpusdatabaser, det vill säga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i väldigt begränsad omfattning, sökmotorn Google. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrån när och var jag kan finna orden samt i vilken utsträckning skribenterna har valt att omnämna dem och vilka ord som är vanliga i samband med de valda orden. Jag har även undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av användandet ser ut över tid.

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever.